Veckans nyord: dansbaneavel

Människor förökar sig genom dansbaneavel. Det gör däremot sällan rashundar – där medveten avel i kombination med stamtavlor gör att gener lätt kan spåras. Därför kan hunden hjälpa till att förstå människans genetiska sjukdomar.

Hundar får inte bara i allt större utsträckning namn som används även av människor. De drabbas allt oftare också av samma välfärdssjukdomar. Ny Teknik berättar att ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, SLU, studerar genetiska sjukdomar som drabbar både människor och hundar.

Det finns flera skäl till att just hundar är lämpliga att studera. Många har sjukdomsjournaler efter veterinärbesök. Medveten avel gör att gener kan spåras – och då hunden inte lever lika länge som människan är de dessutom lätta att spåra i flera led.

Henrik von Euler, veterinär och professor vid SLU, förklarar i Ny Teknik varför detta gör hunden enklare att studera än människan:

Människor förökar sig genom mer slumpmässig så kallad dansbaneavel. ... Det försvårar arbetet för forskarna.

Motsatsen till planerad förökning är alltså dansbaneavel. Ordet väcker kanske associationer till kvart i tre-ragg, men det handlar främst om att hundens stamtavla och sjukdomsjournal i jämförelse utgör ett snabbare arbetsredskap för forskarna.

Motsvarigheten till dansbaneavel kan när det gäller hundar ibland kallas rastgårdsavel.

Anders