Veckans nyord: corontän
Karantän till följd av coronaviruset covid-19 har plötsligt blivit vardag för tusentals svenskar. Fenomenet kallas ibland skämtsamt corontän.
Ordet karantän är belagt i svenskan sedan 1600-talet. Det har lånats in i svenskan från franskans quarantaine, ett lån som i sin tur går tillbaka till italienskans quarantena. Den ursprungliga betydelsen är ’fyrtio dagar’. Under digerdöden på 1300-talet fick besättningar på pestsmittade fartyg stanna ombord så länge innan de tilläts gå i land. Ordet fick då betydelsen ’tidsbegränsad isolering’.
När det gäller karantän på grund av coronaviruset talas det ibland skämtsamt om corontän. I Expressen skriver Patrik Lundberg om hur den rådande situationen påverkar svenskarnas självbild:
Vi är vanligt folk som med sunt förnuft tvättar händerna, nyser i armvecket och sätter oss själva i corontän om vi känner oss sjuka; det är inte hur man har det, det är hur man tar det.
I Helsingborgs Dagblad reflekterar Marjan Svab över hur arbetet som sportjournalist har påverkats av coronautbrottet:
Tolka och kommentera händelser i realtid, och på uppstuds, ingår i sportjournalistikens ABC. Men eftersom även idrotten befinner sig i corontän unnade jag mig att reflektionsmarinera denna text lite extra. Vissa saker måste få ta tid när händelseutvecklingen galopperar.
Corontän är ett teleskopord bildat till corona och karantän. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.
Anders
Foto: Pixabay
