Veckans nyord: betalvägg
Att papperstidningarna kämpar mot vikande upplagor är välkänt. I stället läser alltfler nyheter på nätet, något som än så länge ger betydligt lägre intäkter. Sydsvenskan, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet är några av de tidningar som under hösten aviserat nedskärningar. Enligt den australiske analytikern Ross Dawson är papperstidningen ett utdöende fenomen. I ett blogginlägg skriver han att den sista svenska dagstidningen kommer att tryckas år 2025.
Hittills har få svenska tidningar börjat våga låsa in materialet och därmed göra det tillgängligt enbart för betalande läsare. Förra året tog dock mediemogulen Rupert Murdoch ett sådant steg. Tidningar som The Times och New York Times införde betalväggar, där artiklar antingen går att köpas styckvis eller i prenumerationsform. Vissa tidningar, exempelvis Financial Times, har en begränsad betalvägg där det går att läsa ett mindre antal artiklar kostnadsfritt. I Sverige har Aftonbladet sedan många år tillbaka en så kallad plustjänst. För att få tillgång till materialet betalar läsaren en månadsavgift eller per artikel. Delar av sajten ligger alltså bakom en betalvägg, medan de flesta artiklarna alltjämt är gratis.
Det första pressbelägget på betalvägg är från år 2009. I Kristianstadsbladet skriver Susanne Claesson om riskerna med metoden:
"Det stora problemet med att låsa in material bakom betalväggar har hela tiden varit det låga intresset från användarna: en minskning av webbtrafiken gör det svårare att sälja annonser, man riskerar att hamna utanför debatten och förlora sin position i nyhetsflödet och det material man vill ta betalt för finns med största sannolikhet någon annanstans, gratis. Andra hinder är tekniken, dels den rent tekniska uppbyggnaden av väggar runt materialet, dels att hitta sätt att administrera till exempel prenumerationstjänster."
Betalvägg är ett översättningslån från engelskans paywall. Även betalmur förekommer som benämning på fenomenet. Tidningen Resumé skriver att Svenska Dagbladet "öppnar för fler betalmurar framöver".
Anders
Hittills har få svenska tidningar börjat våga låsa in materialet och därmed göra det tillgängligt enbart för betalande läsare. Förra året tog dock mediemogulen Rupert Murdoch ett sådant steg. Tidningar som The Times och New York Times införde betalväggar, där artiklar antingen går att köpas styckvis eller i prenumerationsform. Vissa tidningar, exempelvis Financial Times, har en begränsad betalvägg där det går att läsa ett mindre antal artiklar kostnadsfritt. I Sverige har Aftonbladet sedan många år tillbaka en så kallad plustjänst. För att få tillgång till materialet betalar läsaren en månadsavgift eller per artikel. Delar av sajten ligger alltså bakom en betalvägg, medan de flesta artiklarna alltjämt är gratis.
Det första pressbelägget på betalvägg är från år 2009. I Kristianstadsbladet skriver Susanne Claesson om riskerna med metoden:
”Det stora problemet med att låsa in material bakom betalväggar har hela tiden varit det låga intresset från användarna: en minskning av webbtrafiken gör det svårare att sälja annonser, man riskerar att hamna utanför debatten och förlora sin position i nyhetsflödet och det material man vill ta betalt för finns med största sannolikhet någon annanstans, gratis. Andra hinder är tekniken, dels den rent tekniska uppbyggnaden av väggar runt materialet, dels att hitta sätt att administrera till exempel prenumerationstjänster.”
Betalvägg är ett översättningslån från engelskans paywall. Även betalmur förekommer som benämning på fenomenet. Tidningen Resumé skriver att Svenska Dagbladet ”öppnar för fler betalmurar framöver”.
Anders
