Universitet i protest mot arkivnedläggning

Text:

I början av oktober väntas beslutet om nedläggning av Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Umeå och Lund klubbas. Men planerna möter motstånd. Universiteten i Umeå och Lund protesterar mot nedläggningen och anser att den hotar värden och verksamhet som byggts upp under lång tid.

Inför 2014 behöver Institutet för språk och folkminnen spara 10 miljoner kronor. Generaldirektören Ingrid Johansson Linds förslag är att lägga ned myndighetens avdelningar i Lund och Umeå. Dessutom är tolv heltidstjänster hotade.

Kulturminister Lena Adelsohn har i riksdagen sagt att det är upp till Institutet för språk och folkminnen att välja organisationsmodell. Det betyder att hon inte har några planer på att ingripa mot de planerade nedläggningarna. Åtta professorer i svenska och nordiska språk verksamma vid Linnéuniversitetet och Lunds universitet efterlyser ändå ett ingripande från regeringens sida. I ett brev till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth uppmanar de henne att agera mot "ett illa genomtänkt och dåligt beslut":

Nedläggningen av DAL [Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund] med åtföljande flyttning till annan ort skulle innebära en mycket drastisk verksamhetsinskränkning. Det är osannolikt att arkiven tas omhand, förvaltas, förnyas och används på det aktiva sätt som avsikten är och som sker på den ursprungliga orten. Det finns inga tecken att tillräckligt med personal som är inskolad på arkiven kommer att flytta med. Därför kommer sannolikt inte serien Skånes ortnamn att fullföljas. Databaserna kommer med all sannolikhet inte att fullbordas. Utgivningen av ordböcker från de sydsvenska landskapen kommer troligtvis inte att fullföljas för de andra sydsvenska landskapen efter en flytt av dialektsamlingarna.

Nedläggningen av DAL innebär alltså inte bara att en avdelning läggs ner – det innebär faktiskt att en viktig del av det svenska kulturarvet raseras. Att bygga upp ett arkiv av det slag som DAL utgör är en mödosam process och ett resultat av många människors oglamorösa men viktiga insatser. Det är häpnadsväckande att man med hänvisning till kortsiktiga ekonomiska bekymmer nu är beredd att omintetgöra detta arbete.

Stefan Lundgren, ordförande för Kommunförbundet Skåne, vill se en grundlig utredning av konsekvenserna av en nedläggning innan något beslut fattas. I ett brev till Institutet för språk och folkminnen skriver han att nedläggningsbeskedet kom "som en chock" och han anser att det "framstår som en otidsenlig centralisering av kulturarvsinstitutioner":

För kommunerna är DAL en ovärderlig källa i samband med namn- och adressättning. Det åligger kommunerna att sätta namn på gator, kvarter, platser, byggnader mm som ingår i stadsbyggnadsprocessen. För att kunna få bästa möjliga kvalitet i dessa beslut används DAL för rådgivning, som remissinstans, alternativt har representanter i kommunens namngrupp.

Kommunförbundet Skåne undrar hur servicegraden skall kunna uppbäras om DAL försvinner. Hur skall den service som nu finns kunna ges fortsättningsvis?

Lena Gustafsson, rektor för Umeå universitet, vänder sig också till myndigheten med sina invändningar mot nedläggningsplanerna. Hon skriver att Institutet för språk och folkminnen har fått nya uppgifter utan att nya anslag tillkommit. Därför borde lösningen på problemet vara mer pengar till myndigheten. Vid en nedläggning av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) befarar hon att det omfattande samarbetet med universitetet går förlorat:

Umeå universitet vill dessutom påpeka den basala betydelsen av att en kulturinstitution som DAUM är verksam inom den region där materialet insamlats. Att flytta denna verksamhet till Uppsala är en återgång till förhållanden för ungefär ett halvsekel sedan. Det känns också egendomligt att man rycker undan resurserna just för en avdelning som geografiskt finns inom områden där de lagstadgade minoritetsspråken samiska, meänkieli och finska faktiskt talas. Skall vi ha en minoritetspolitik värd namnet måste ett arkiv för det immateriella kulturarvet som DAUM finnas kvar just i den region där dessa språk används.

Här kan du läsa mer om nedläggningsplanerna.

Anders

I början av oktober väntas beslutet om nedläggning av Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Umeå och Lund klubbas. Men planerna möter motstånd. Universiteten i Umeå och Lund protesterar mot nedläggningen och anser att den hotar värden och verksamhet som byggts upp under lång tid.

Inför 2014 behöver Institutet för språk och folkminnen spara 10 miljoner kronor. Generaldirektören Ingrid Johansson Linds förslag är att lägga ned myndighetens avdelningar i Lund och Umeå. Dessutom är tolv heltidstjänster hotade.

Kulturminister Lena Adelsohn har i riksdagen sagt att det är upp till Institutet för språk och folkminnen att välja organisationsmodell. Det betyder att hon inte har några planer på att ingripa mot de planerade nedläggningarna. Åtta professorer i svenska och nordiska språk verksamma vid Linnéuniversitetet och Lunds universitet efterlyser ändå ett ingripande från regeringens sida. I ett brev till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth uppmanar de henne att agera mot ”ett illa genomtänkt och dåligt beslut”:

Nedläggningen av DAL [Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund] med åtföljande flyttning till annan ort skulle innebära en mycket drastisk verksamhetsinskränkning. Det är osannolikt att arkiven tas omhand, förvaltas, förnyas och används på det aktiva sätt som avsikten är och som sker på den ursprungliga orten. Det finns inga tecken att tillräckligt med personal som är inskolad på arkiven kommer att flytta med. Därför kommer sannolikt inte serien Skånes ortnamn att fullföljas. Databaserna kommer med all sannolikhet inte att fullbordas. Utgivningen av ordböcker från de sydsvenska landskapen kommer troligtvis inte att fullföljas för de andra sydsvenska landskapen efter en flytt av dialektsamlingarna.

Nedläggningen av DAL innebär alltså inte bara att en avdelning läggs ner – det innebär faktiskt att en viktig del av det svenska kulturarvet raseras. Att bygga upp ett arkiv av det slag som DAL utgör är en mödosam process och ett resultat av många människors oglamorösa men viktiga insatser. Det är häpnadsväckande att man med hänvisning till kortsiktiga ekonomiska bekymmer nu är beredd att omintetgöra detta arbete.

Stefan Lundgren, ordförande för Kommunförbundet Skåne, vill se en grundlig utredning av konsekvenserna av en nedläggning innan något beslut fattas. I ett brev till Institutet för språk och folkminnen skriver han att nedläggningsbeskedet kom ”som en chock” och han anser att det ”framstår som en otidsenlig centralisering av kulturarvsinstitutioner”:

För kommunerna är DAL en ovärderlig källa i samband med namn- och adressättning. Det åligger kommunerna att sätta namn på gator, kvarter, platser, byggnader mm som ingår i stadsbyggnadsprocessen. För att kunna få bästa möjliga kvalitet i dessa beslut används DAL för rådgivning, som remissinstans, alternativt har representanter i kommunens namngrupp.

Kommunförbundet Skåne undrar hur servicegraden skall kunna uppbäras om DAL försvinner. Hur skall den service som nu finns kunna ges fortsättningsvis?

Lena Gustafsson, rektor för Umeå universitet, vänder sig också till myndigheten med sina invändningar mot nedläggningsplanerna. Hon skriver att Institutet för språk och folkminnen har fått nya uppgifter utan att nya anslag tillkommit. Därför borde lösningen på problemet vara mer pengar till myndigheten. Vid en nedläggning av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) befarar hon att det omfattande samarbetet med universitetet går förlorat:

Umeå universitet vill dessutom påpeka den basala betydelsen av att en kulturinstitution som DAUM är verksam inom den region där materialet insamlats. Att flytta denna verksamhet till Uppsala är en återgång till förhållanden för ungefär ett halvsekel sedan. Det känns också egendomligt att man rycker undan resurserna just för en avdelning som geografiskt finns inom områden där de lagstadgade minoritetsspråken samiska, meänkieli och finska faktiskt talas. Skall vi ha en minoritetspolitik värd namnet måste ett arkiv för det immateriella kulturarvet som DAUM finnas kvar just i den region där dessa språk används.

Här kan du läsa mer om nedläggningsplanerna.

Anders