Ultrakonserverade ord har varit med oss i 15 000 år
Personliga pronomen som du, jag och vi härstammar i många av världens språk från ett gemensamt urspråk för cirka 15 000 år sedan. Betydelserna är desamma medan uttalet kan ha förändrats ganska mycket. I en studie publicerad i PNAS kartlägger forskare vid amerikanska, brittiska och nyzeeländska universitet dessa ord som de kallar ultrakonserverade.
En stor del av våra vanligaste ord har använts i många tusen år. Forskarstudien identifierar pronomen som du, jag och vi, verb som höra, brinna, ge och spotta och substantiv som fader, moder, man, bark och hand som några av språkets verkliga överlevare.
För att identifiera dessa långlivade ord har forskarna studerat sju språkfamiljer, proto-indoeuropeiska (svenskans uråldriga släkting), proto-uraliska (med moderna medlemmar som ungerska och finska), proto-altaiska (i dag turkiska och mongoliska), proto-kartveliska (georgiska), proto-dravidiska (tamil), proto-tjuktji-kamtjatska (tjuktjiska och itelmen) och proto-inuitiska-yupikiska (inuitiska). Proto betyder att det rör sig om en prototyp av ett språk som vi historiskt sett lämnat bakom oss.
Ingen har i dag varken hört eller läst något av dessa protospråk. Men de går att återskapa genom att studera de mest grundläggande beståndsdelarna, nämligen språkets rötter. Lite på samma sätt som ett träds årsringar, genom att undersöka utvecklingen mellan olika perioder, går det att säga ganska mycket om hur dessa språk lät genom att gå tillbaka i tiden steg för steg.
Så har forskarna studerat 200 vanliga ord som kan sägas ingå i ett slags basordförråd. Av dessa ord visade sig 23 vara ultrakonserverade, vilket betyder att de återfinns i minst fyra av de sju språkfamiljerna.
Dessa ord är inte bara ultrakonserverade. De trotsar enligt studien också tidigare uppfattningar om ords bäst före-datum. Ord brukar nämligen inte överleva mer än 5 000 till 9 000 år, men forskarna anser sig nu ha bevisat att det finns ord som med vissa förändringar använts oavbrutet i hela 15 000 år.
Här kan du läsa en artikel från Språktidningen 4/2010 som handlar om hur utdöda språk återskapas.
Anders
