Tvåspråkiga barn nobbar främmande accenter
Även tvåspråkiga barn blir helst kompisar med barn som talar modersmålet utan främmande accent. Precis som enspråkiga barn vill de helst umgås med andra som talar samma språk på samma sätt. Det visar en kanadensisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.
Flerspråkighet ger barn fördelar som exempelvis ett vassare arbetsminne. Men det förändrar inte attityden till främmande accenter. En grupp kanadensiska forskare trodde att tvåspråkiga barn skulle vara mer positivt inställda till personer som talade deras modersmål med brytning än enspråkiga barn. Så var inte fallet.
I studien deltog tvåspråkiga barn med franska eller engelska som modersmål samt trespråkiga barn med haitisk kreol som modersmål. Samtliga 24 deltagare talade både franska och engelska. Barnen med franska och engelska som modersmål läste in meningar på respektive språk, medan barnen som hade haitisk kreol som modersmål läste in meningar på både franska och engelska men med en främmande accent.
Därefter fick 44 barn, 5- och 6-åringar bosatta i Montrealområdet, lyssna på inspelningar av samma meningar upplästa av modersmålstalare och talare med en främmande accent. Barnen fick sedan mening för mening ange vilken talare de helst ville ha som vän. Den stora majoriteten valde konsekvent personer som talade det egna modersmålet utan brytning.
Förklaringen är enligt forskarna att barn i regel helst interagerar med personer som de uppfattar som lika dem själva. Brytningen kan därför vara en signal om att en person inte självklart ingår i den egna gemenskapen. Därför anser forskarna att det är bra om föräldrar talar med sina barn om att det enda en främmande accent säger om en person är att den inte talar sitt modersmål.
Anders
Även tvåspråkiga barn blir helst kompisar med barn som talar modersmålet utan främmande accent. Precis som enspråkiga barn vill de helst umgås med andra som talar samma språk på samma sätt. Det visar en kanadensisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.
Flerspråkighet ger barn fördelar som exempelvis ett vassare arbetsminne. Men det förändrar inte attityden till främmande accenter. En grupp kanadensiska forskare trodde att tvåspråkiga barn skulle vara mer positivt inställda till personer som talade deras modersmål med brytning än enspråkiga barn. Så var inte fallet.
I studien deltog tvåspråkiga barn med franska eller engelska som modersmål samt trespråkiga barn med haitisk kreol som modersmål. Samtliga 24 deltagare talade både franska och engelska. Barnen med franska och engelska som modersmål läste in meningar på respektive språk, medan barnen som hade haitisk kreol som modersmål läste in meningar på både franska och engelska men med en främmande accent.
Därefter fick 44 barn, 5- och 6-åringar bosatta i Montrealområdet, lyssna på inspelningar av samma meningar upplästa av modersmålstalare och talare med en främmande accent. Barnen fick sedan mening för mening ange vilken talare de helst ville ha som vän. Den stora majoriteten valde konsekvent personer som talade det egna modersmålet utan brytning.
Förklaringen är enligt forskarna att barn i regel helst interagerar med personer som de uppfattar som lika dem själva. Brytningen kan därför vara en signal om att en person inte självklart ingår i den egna gemenskapen. Därför anser forskarna att det är bra om föräldrar talar med sina barn om att det enda en främmande accent säger om en person är att den inte talar sitt modersmål.
Anders
