Texter utan fackspråk väcker mer intresse
Forskarjargong och fackspråk får många att känna sig ointresserade och mindre kunniga. Och det gäller även när facktermer förklaras. Texter fria från termer och utan förklaringar ger i stället läsaren en positivare känsla.
Bakom dessa slutsatser står kommunikationsforskare vid Ohio state university. De har undersökt hur läsare reagerar på texter om ämnen som självkörande bilar och robotkirurgi. Studien är publicerad i Journal of language and psychology.
Testtexterna fanns i tre olika versioner. I en av dem fanns en mängd facktermer. I en annan fanns samma termer men med förklaringar. Och i den tredje hade termerna ersatts med de förklaringar som gavs i den andra textvarianten.
Texterna med fackspråk och forskarjargong räknades som svårast att förstå. Många läsare kände sig både ointresserade och okunniga.
Men mest anmärkningsvärt var enligt forskarna att definitionerna inte påverkade attityderna till texterna. Att det över huvud taget fanns förklaringar i texterna var alltså något som fick intresset att minska. De skapade en känsla av att innehållet inte riktigt var för dem. De hade en exluderande effekt.
Facktermerna hade en annan inverkan. Personer som läste dessa texter rankade sig själva som mindre vetenskapskunniga och de var mindre sugna på att diskutera vetenskap.
Forskarnas råd är därför att fortsätta diskutera forskning – men att göra det med ett vardagligt språk som allmänheten förstår. Då är det fler som känner sig både engagerade och intresserade.
Anders
Foto: Pixabay
Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.
