Termbok gjuter nytt liv i betongen
För den oinvigde kan ordet betong ofta förknippas med mindre lustfyllda företeelser; betonghäck kallas till exempel den politiker som fastnat i invanda mönster medan betongghettot illustrerar förortstristessen. Det var därför inte utan en viss tungsinthet som jag begav mig till Betongföreningens frukostseminarium om den nya betongtekniska ordlistan. Mina farhågor försvann i samma stund som jag klev in i köket där ett gäng hjärtliga herrar och damer tuggade smörgås och utbytte artigheter om väder och vibreringsfri betong.
Fyrtio år har passerat sedan Terminologicentrum (TNC) gav ut den senaste betongordlistan. Sedan dess har cementblandarna hunnit snurra många varv och i takt med att nya tekniker tagits i bruk har behovet av nya facktermer vuxit. För fem år sedan startade Betongföreningen i samarbete med TNC projektet att arbeta fram en ny betongteknisk ordlista. Under ledning av Ingvar Börtemark utsågs en arbetsgrupp med 30 personer, var och en handplockad på grund av sina specialistkunskaper. Systematiskt gick man igenom den befintliga ordbokens samtliga termer. Föråldrade termer rensades bort medan andra stöptes om. I vissa fall upptäcktes tomrum som pockade på att nya termer myntades, vilket föll på Betongföreningens lott.
– Syftet med ordlistan är att den ska vara normerande, säger Ingvar Börtemark, ordförande i redaktionsgruppen.
För att enas om de 900 termerna krävdes kompromisser och fastän endast lite finlir kvarstår innan boken ligger färdig på bordet – och nätet, kunde man ana att projektet väckte starka känslor.
– Varför har inte betongytor fått en egen sektion, undrade till exempel en av åhörarna.
– Nu står alla termer som betecknar ytbehandling under sektionen ”övrigt”. Innebär det att jag jobbat med ”övrigt” i trettio år?
Ingvars favorit bland termerna är självkomprimerande betong.
– Det är ett fint ord på många sätt. Det står för en ny teknik som spar så väl tid som arbetskraft – och mänsklig hörselförmåga.
Helén
