Språket kan göra matten svårare

Ett matteprov ska vara ett matteprov – inte ett prov i läsning. Men när elever får matematikuppgifter är det ofta som ”lästal”, och då kan texten göra uppgiften onödigt svår. Det finns alltså en risk att uppgiften mäter elevernas läsförmåga i stället för deras matematiska förmåga.

Frithjof Theens är doktorand vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet. I sin avhandling har han hittat språkliga egenskaper som kan påverka elevernas möjlighet att lösa matematiska problem. Ovanliga ord och onödigt komplicerad meningsbyggnad är exempel på sådant som kan sätta krokben för eleverna. 

I internationella undersökningar, som Pisa-studien, måste matematikuppgifterna dessutom översättas mellan olika språk. Då är det viktigt att de olika språkversionerna är likvärdiga, för att man ska kunna jämföra resultaten. En version får inte vara svårare än en annan, påpekar Frithjof Theens. Han har bland annat tittat på Pisa-uppgifter på svenska, engelska och tyska, och funnit skillnader i språklig svårighetsgrad. 

Sina undersökningar till studien genomförde han dels statistiskt, genom att analysera texten och resultaten av Pisa-uppgifterna, dels genom att intervjua elever i Sverige och Tyskland som hade arbetat med några av dem. När man väl har hittat vad det är som krånglar till läsförståelsen är det möjligt att formulera lämpligare matematikuppgifter, menar Frithjof Theens.

Läs avhandlingen här!

I Språktidningen nummer 6/2019 skriver Håkan Lennerstad om att matematiken kan betraktas som ett eget språk.

Maria

Foto: Pixabay