Språket i aprilskämt kan avslöja fejkade nyheter
Allt fler etablerade medier avstår från aprilskämt. Ett skäl som många anger är debatten om fake news, fejkade nyheter. Men aprilskämt kan i själva verket hjälpa till att förstå hur fejkade nyheter är konstruerade.
Språkforskare vid Lancaster university, Storbritannien, har utvecklat ett program som kan identifiera aprilskämt med en träffsäkerhet på 75 procent. Motsvarande siffra för fejkade nyheter är 72 procent.
Forskarna började med att analysera de språkliga dragen i drygt 500 aprilskämt publicerade i engelskspråkiga medier under de senaste fjorton åren. De kunde snart identifiera ett antal drag som var återkommande i många texter där skribenten försöker lura läsaren att något påhittat faktiskt inträffat i verkligheten. Som jämförelsematerial använde de ”riktiga” tidningsartiklar.
Gemensamt för aprilskämt och fejkade nyheter är ett enklare språk som ställer mindre krav på läsaren samtidigt som meningarna är längre. Dessa typer av texter innehåller mer sällan tids- och platsangivelser. Pronomen i första person – i synnerhet we – används flitigt. Detta motsäger enligt forskarna uppfattningen om att lögnare använder färre pronomen i första person.
Men det finns också språkliga drag som inte är gemensamma för fejkade nyheter och aprilskämt. Egennamn – i synnerhet kända politiker som bara nämns med förnamn – är vanligare i fejkade nyheter. Färre skiljetecken, fler stavfel, färre datumangivelser och fler svordomar är också typiskt för fejkade nyheter.
Aprilskämt kännetecknas i stället av många referenser till samtiden och till vagt beskrivna händelser i framtiden. Mer sällsynt är att aprilskämt tar upp sådant som inträffade för en längre tid sedan.
Forskarnas förhoppning är att ytterligare analyser av aprilskämt ska hjälpa till att förstå och identifiera fejkade nyheter. De viktigaste likheterna är enligt forskarna textens komplexitet. Både aprilskämt och fejkade nyheter är ofta korta och lättlästa – och förrädiskt vaga på avgörande punkter.
Anders
Foto: Pixabay
