Språk viktigare än etnisk bakgrund för att avgöra identitet
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"1423","attributes":{"alt":"","attributes":" media-image ","class":"media-image","title":"","typeof":"foaf:Image","wysiwyg":"1"}}]]
Barn ser ofta språket som viktigare än etnisk bakgrund för att bestämma en persons identitet. Där femåringar i regel tror att kunskaper i ett visst språk är medfödda förstår tioåringar att människor kan lära sig nya språk men inte byta etnisk bakgrund. Det visar en studie vid universitetet i Chicago.
Forskarna lät testpersonerna, barn i femårsåldern respektive tioårsåldern, studera bilder med tillhörande pratbubblor på tre personer. Den första bilden visade ett barn som i pratbubblan talade ett visst språk, som till exempel engelska. Därefter skulle de svara på hur barnet skulle se ut i vuxen ålder genom att välja mellan två olika bilder på äldre personer. Den ena bilden kunde exempelvis föreställa en person med samma etnisk bakgrund men som i pratbubblan talade ett annat språk, och en med annan etnisk bakgrund som talade samma språk.
De yngsta parade ofta ihop bilderna efter vilket språk som talades. Om testpersonerna till exempel fick titta på en färgad engelsktalande flicka på den första bilden valde de i regel att matcha den med en engelsktalande kvinna med annan etnisk bakgrund. De äldre kopplade däremot ihop flickan på den första bilden med ett fotografi av en kvinna med samma etniska bakgrund men med ett annat språk än engelska i pratbubblan.
Resultaten visar enligt forskarna att de yngsta barnen ser språket som något oföränderligt och medfött på samma sätt som hudfärgen. Förmodligen minns inte femåringarna att de själva en gång lärde sig ett språk.
De äldre barnen har däremot förstått att människor kan lära sig nya språk och byta huvudspråk, som vid en flytt till ett annat land eller en annan region.
Ett anmärkningsvärt resultat är att färgade barn i större utsträckning inser att hudfärgen följer med bäraren. Det beror enligt forskarna sannolikt på att de lärt sig att etnisk bakgrund har betydelse. Minoritetsgrupper har nämligen ofta större medvetenhet om fördomar kopplade till hudfärg.
Anders
Illustration: Katherine Kinzler och Jocelyn Dautel
Barn ser ofta språket som viktigare än etnisk bakgrund för att bestämma en persons identitet. Där femåringar i regel tror att kunskaper i ett visst språk är medfödda förstår tioåringar att människor kan lära sig nya språk men inte byta etnisk bakgrund. Det visar en studie vid universitetet i Chicago.
Forskarna lät testpersonerna, barn i femårsåldern respektive tioårsåldern, studera bilder med tillhörande pratbubblor på tre personer. Den första bilden visade ett barn som i pratbubblan talade ett visst språk, som till exempel engelska. Därefter skulle de svara på hur barnet skulle se ut i vuxen ålder genom att välja mellan två olika bilder på äldre personer. Den ena bilden kunde exempelvis föreställa en person med samma etnisk bakgrund men som i pratbubblan talade ett annat språk, och en med annan etnisk bakgrund som talade samma språk.
De yngsta parade ofta ihop bilderna efter vilket språk som talades. Om testpersonerna till exempel fick titta på en färgad engelsktalande flicka på den första bilden valde de i regel att matcha den med en engelsktalande kvinna med annan etnisk bakgrund. De äldre kopplade däremot ihop flickan på den första bilden med ett fotografi av en kvinna med samma etniska bakgrund men med ett annat språk än engelska i pratbubblan.
Resultaten visar enligt forskarna att de yngsta barnen ser språket som något oföränderligt och medfött på samma sätt som hudfärgen. Förmodligen minns inte femåringarna att de själva en gång lärde sig ett språk.
De äldre barnen har däremot förstått att människor kan lära sig nya språk och byta huvudspråk, som vid en flytt till ett annat land eller en annan region.
Ett anmärkningsvärt resultat är att färgade barn i större utsträckning inser att hudfärgen följer med bäraren. Det beror enligt forskarna sannolikt på att de lärt sig att etnisk bakgrund har betydelse. Minoritetsgrupper har nämligen ofta större medvetenhet om fördomar kopplade till hudfärg.
Anders
Illustration: Katherine Kinzler och Jocelyn Dautel
