Sista flytande talaren av holikachuk är död
I mars avled Wilson "Tiny" Deacon. 86-åringen var den sista att behärska språket holikachuk flytande. Kvar finns bara några enstaka talare spridda över Alaska.
Holikachuk var en by vid floden Innoko. Språket betraktades som utrotningshotat redan under 1840-talet, men det dröjde ända till 1960-talet innan de första försöken att kartlägga det tog fart. Forskarnas intresse sammanföll dock med att byn övergavs och de flesta talarna flyttade till Grayling vid floden Yukon. Denna resa gjorde bland annat Wilson "Tiny" Deacon.
Att språket år 1961 fick namnet holikachuk var därför något av en slump. Hade lingvisten Michael Krauss, som då arbetade med holikachuk, kommit ett år senare hade han förmodligen kallat språket innoko i stället.
Flytten gjorde att många holikachuktalare började använda grannspråken koyukon och deg xinag i stället. Så småningom blev också engelskan allt viktigare.
Alla Holikachukbor hamnade dock inte i Grayling – vissa flyttade i stället till bland annat Cantwell och Anchorage. Det innebär att några enstaka talare av holikachuk alltjämt finns kvar, men ingen som behärskar språket flytande längre.
Julie Raymond-Yakoubian, forskare vid University of Alaska Fairbanks, berättar i Indian Country Today Media Network att Wilson "Tiny" Deacon trots flytten från Holikachuk identifierade sig med platsen och levnadssättet. För universitetet var han den kanske viktigaste personen när det gällde att kartlägga både kulturen och språket i Holikachuk. År 1978 publicerade forskare vid universitetet den hittills enda någorlunda utförliga ordlistan över språket. Den omfattar 63 sidor.
Holikachuk ingår i familjen athabaskiska språk. Det är en språkfamilj med spridning från Alaska och Kanada i nordväst till USA:s gränstrakter mot Mexiko i söder.
Holikachuk är också släkt med eyak, vars sista modersmålstalare, Marie Smith Jones, avled år 2008. Försök att återuppväcka det språket pågår dock under ledning av Michael Krauss och den franske entusiasten Guillaume Leduey. Då eyak ännu inte har några modersmålstalare klassas det alltjämt som utdött.
Här kan du läsa mer om eyak och här mer om språkdöd.
Anders
Holikachuk var en by vid floden Innoko. Språket betraktades som utrotningshotat redan under 1840-talet, men det dröjde ända till 1960-talet innan de första försöken att kartlägga det tog fart. Forskarnas intresse sammanföll dock med att byn övergavs och de flesta talarna flyttade till Grayling vid floden Yukon. Denna resa gjorde bland annat Wilson ”Tiny” Deacon.
Att språket år 1961 fick namnet holikachuk var därför något av en slump. Hade lingvisten Michael Krauss, som då arbetade med holikachuk, kommit ett år senare hade han förmodligen kallat språket innoko i stället.
Flytten gjorde att många holikachuktalare började använda grannspråken koyukon och deg xinag i stället. Så småningom blev också engelskan allt viktigare.
Alla Holikachukbor hamnade dock inte i Grayling – vissa flyttade i stället till bland annat Cantwell och Anchorage. Det innebär att några enstaka talare av holikachuk alltjämt finns kvar, men ingen som behärskar språket flytande längre.
Julie Raymond-Yakoubian, forskare vid University of Alaska Fairbanks, berättar i Indian Country Today Media Network att Wilson ”Tiny” Deacon trots flytten från Holikachuk identifierade sig med platsen och levnadssättet. För universitetet var han den kanske viktigaste personen när det gällde att kartlägga både kulturen och språket i Holikachuk. År 1978 publicerade forskare vid universitetet den hittills enda någorlunda utförliga ordlistan över språket. Den omfattar 63 sidor.
Holikachuk ingår i familjen athabaskiska språk. Det är en språkfamilj med spridning från Alaska och Kanada i nordväst till USA:s gränstrakter mot Mexiko i söder.
Holikachuk är också släkt med eyak, vars sista modersmålstalare, Marie Smith Jones, avled år 2008. Försök att återuppväcka det språket pågår dock under ledning av Michael Krauss och den franske entusiasten Guillaume Leduey. Då eyak ännu inte har några modersmålstalare klassas det alltjämt som utdött.
Här kan du läsa mer om eyak och här mer om språkdöd.
Anders
