Silvergibbon kan vara länk mellan fågelsång och mänskligt tal
Är den utrotningshotade silvergibbonen länken mellan fåglarnas sång och människans tal? Det tror en grupp amerikanska och japanska forskare som redovisar sina teorier i tidskriften Frontiers in Psychology.
Människan och fåglarna tog definitivt avsked från varandra på evolutionsträdet för minst 300 miljoner år sedan. Därefter har utvecklingen gått åt olika håll på olika grenar. Men ett djur som skulle kunna överbrygga detta evolutionära jättegap är enligt forskarna silvergibbonen.
Silvergibbonen är en utrotningshotad primat som lever i Indonesiens regnskogar. Det unika med silvergibbonen är att den kommunicerar med långa sångliknande utrop. På så sätt kan silvergibbonen framföra budskap både till den egna gruppen och en potentiell partner.
Forskarna tror att silvergibbonen kommunicerar med ett slags blandspråk – det innehåller fåglarnas melodiska sång, men också primaternas sätt att göra ljud betydelsebärande. Deras teori är att dessa två egenskaper någon gång under de senaste hundratusen åren förenades och så småningom utvecklades till det som skulle bli människans språk.
Något som gör människan unik är förmågan att skapa ett oändligt antal nya betydelser. Även om det finns djur med avancerade system av läten, så finns det i dag inget känt djur som på motsvarande sätt kan skapa ett oändligt antal nya uttryck.
Forskarna tror dock att människan och djuren har fler kommunikativa beröringspunkter än vad som tidigare är känt. De hävdar att språket består av två lager – ett expressivt lager som berättar hur något sägs, och ett lexikalt lager som handlar om vad som sägs. Människans expressiva lager tror forskarna härstammar från fåglarnas sång, medan det lexikala lagret tros komma från andra däggdjurs läten.
Anders
Foto: afrank99/Wikimedia Commons
Är den utrotningshotade silvergibbonen länken mellan fåglarnas sång och människans tal? Det tror en grupp amerikanska och japanska forskare som redovisar sina teorier i tidskriften Frontiers in Psychology.
Människan och fåglarna tog definitivt avsked från varandra på evolutionsträdet för minst 300 miljoner år sedan. Därefter har utvecklingen gått åt olika håll på olika grenar. Men ett djur som skulle kunna överbrygga detta evolutionära jättegap är enligt forskarna silvergibbonen.
Silvergibbonen är en utrotningshotad primat som lever i Indonesiens regnskogar. Det unika med silvergibbonen är att den kommunicerar med långa sångliknande utrop. På så sätt kan silvergibbonen framföra budskap både till den egna gruppen och en potentiell partner.
Forskarna tror att silvergibbonen kommunicerar med ett slags blandspråk – det innehåller fåglarnas melodiska sång, men också primaternas sätt att göra ljud betydelsebärande. Deras teori är att dessa två egenskaper någon gång under de senaste hundratusen åren förenades och så småningom utvecklades till det som skulle bli människans språk.
Något som gör människan unik är förmågan att skapa ett oändligt antal nya betydelser. Även om det finns djur med avancerade system av läten, så finns det i dag inget känt djur som på motsvarande sätt kan skapa ett oändligt antal nya uttryck.
Forskarna tror dock att människan och djuren har fler kommunikativa beröringspunkter än vad som tidigare är känt. De hävdar att språket består av två lager – ett expressivt lager som berättar hur något sägs, och ett lexikalt lager som handlar om vad som sägs. Människans expressiva lager tror forskarna härstammar från fåglarnas sång, medan det lexikala lagret tros komma från andra däggdjurs läten.
Anders
Foto: afrank99/Wikimedia Commons
