Så tycker svenskarna om sina namn

Grönt ljus för nya dubbelnamn, skrotad gräns för hur många gånger någon får byta namn, fritt fram att ta vanliga efternamn och mindre byråkrati kring namnbyten. Det är några av huvuddragen i det förslag till ny personnamnslag som i dag presenterades.

Den övergripande tanken är att det ska bli lättare att byta namn. Skatteverket föreslås bli den enda namnmyndigheten, och taket för hur många gånger någon får byta för- eller efternamn slopas. Dessutom blir det alltid gratis att byta förnamn.

En annan tanke som genomsyrar förslaget är att familjer enklare ska kunna signalera samhörighet genom efternamn. Nya dubbelnamn blir tillåtna och ett efternamn ska alltid kunna bildas på något av föräldrarnas förnamn med tillägg av ändelsen son eller dotter.

Ett led i arbetet med förslaget var en opinionsundersökning där svenskar fick svara på frågor om sina egna namn och sin inställning till dagens bestämmelser och några av de förslag som nu förts fram.

Undersökningen visar att bara 3 procent är ganska eller mycket missnöjda med sitt tilltalsnamn. Av dem som vill byta uppger 19 procent att de vill ha ett namn som är mer internationellt gångbart, medan 6 procent i stället vill ha ett namn som låter mer svenskt.

Missnöjet med efternamnen är lika stort. Men här säger hela 43 procent att skälet till att de vill byta efternamn är att de vill ha ett namn som bättre understryker samhörigheten med familj och släkt.

Även om förslaget till ny personnamnslag vill göra det lättare att byta namn kommer namngivningen inte att släppas helt fritt. Nybildade namn ska inte få innehålla teckenkombinationer som är helt främmande i det svenska språket. Myndigheterna kommer även i fortsättningen att ha möjlighet att gå in och stoppa namn som anses olämpliga eftersom de kan väcka anstöt eller leda till obehag för bäraren.

Det är också en linje som får stöd av en bred majoritet. Hela 89 procent anser att det är riktigt att myndigheterna har rätt att nobba namn som kan väcka anstöt. Något färre, 66 procent, tycker att myndigheterna ska kunna stoppa namn som leder till obehag för bäraren. Ytterligare 28 procent håller med – men bara om det är nödvändigt för att ett barn inte ska bli lidande.

Motståndet mot så kallade könskonträra namn är utbrett. Av de tillfrågade säger 69 procent att föräldrar inte ska ha rätt att ge flickor pojknamn och vice versa, medan 11 procent gör tummen upp för idén.

Fyra av tio välkomnar förslaget att vem som helst ska kunna byta till ett vanligt efternamn, ett namn som redan har minst 2 000 bärare. Som exempel anges Karlsson, Lindberg och Nyström – där 13 procent anser att en sådan lagändring behövs för att invandrare lättare ska kunna byta till ett svenskt efternamn.

Undersökningen ger också ett brett stöd för många av de regler som i dag styr namngivningen. Klara majoriteter vill exempelvis stoppa ovanliga stavningar som Qroqhztrömm, en mix av stora och små bokstäver som SoFia och GranSkog, siffror i namn som 91an, okonventionella förnamn som Gudihimlen och svåruttalade nya efternamn som Razafindrandriatsimaniry.

Här kan du ladda ned förslaget till ny namnlag och här läsa namnlagskommitténs debattartikel i Dagens Nyheter om förslaget.

Anders