Reykdal fick sitt namn efter fyra års väntan
På fredag fyller Reykdal Máni Magnússon fyra år. I söndags döptes han efter en nästan lika lång strid med de isländska myndigheterna. Pojkens föräldrar är de andra som har tagit strid mot den isländska namnlagen i domstol och vunnit.
Redan när pojken var knappa halvåret gammal hade föräldrarna Magnús Ninni Reykdalsson och Sóley Hulda Hólmarsdóttir bokat tid för dop i en kyrka i Selfoss på södra Island. Men Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om namn som inte redan finns upptagna i förteckningen Mannanafnaskrá ska godkännas, sade nej till förnamnet Reykdal. Nämnden ansåg att efterleden -dal var olämpligt eftersom den främst förekommer i mellan- och släktnamn.
Sedan dess har han kallats Drengur ('pojke') i folkbokföringen. Det ”namnet” tilldelas automatiskt alla manliga isländska medborgare som har fyllt sex månader och som inte har något godkänt namn registrerat.
Föräldrarna valde så småningom att stämma staten. Före jul beslutade Héraðsdómur Reykjavíkur att förnamnet Reykdal skulle godkännas. Domstolen motiverade utslaget med att Mannanafnanefnd inte tagit tillräcklig hänsyn till att det faktiskt funnits en viss tradition för namnet Reykdal. Så hette till exempel Reykdal Mánis farfar.
Domstolen ansåg också att nämnden tolkade namnlagen för snävt. Syftet med den hade aldrig varit att för nya bärare blockera namn som tidigare använts.
Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir valde att inte överklaga domstolens beslut. Därmed tvingades Mannanafnanefnd backa och lägga till Reykdal på listan över godkända pojknamn. I söndags döptes han i Selfosskirkja.
Det är andra gången inom loppet av ett år som missnöjda föräldrar stämmer staten och går segrande ur tvisten. Först ut var då 15-åriga Blær Bjarkardóttir och modern Björk Eiðsdóttir som efter många års envis kamp fick rätt i domstol. Blær blev då det första isländska förnamnet som godkändes för både flickor och pojkar.
Det finns på Island ett utbrett missnöje med namnlagen. I alltinget har liberala Ljus framtid lagt ett förslag om att avskaffa Mannanafnanefnd, skrota Mannanafnaskrá och tillåta nya släktnamn. Namn ska enligt motionen bara kunna stoppas om de kan uppfattas som stötande eller stavas på ett sätt som avviker från isländska normer. Det blir då upp till myndigheter eller präster att begära en prövning av lämpligheten. Frågan ska då hamna hos inrikesdepartementet där ministern ska fatta beslut inom fyra veckor.
Här kan du läsa mer om hur det gick till när Blær Bjarkardóttir fick sitt namn och här kan du se tv-kanalen Stöð 2:s inslag från dopet av Reykdal Máni Magnússon.
Anders
På fredag fyller Reykdal Máni Magnússon fyra år. I söndags döptes han efter en nästan lika lång strid med de isländska myndigheterna. Pojkens föräldrar är de andra som har tagit strid mot den isländska namnlagen i domstol och vunnit.
Redan när pojken var knappa halvåret gammal hade föräldrarna Magnús Ninni Reykdalsson och Sóley Hulda Hólmarsdóttir bokat tid för dop i en kyrka i Selfoss på södra Island. Men Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om namn som inte redan finns upptagna i förteckningen Mannanafnaskrá ska godkännas, sade nej till förnamnet Reykdal. Nämnden ansåg att efterleden -dal var olämpligt eftersom den främst förekommer i mellan- och släktnamn.
Sedan dess har han kallats Drengur (’pojke’) i folkbokföringen. Det ”namnet” tilldelas automatiskt alla manliga isländska medborgare som har fyllt sex månader och som inte har något godkänt namn registrerat.
Föräldrarna valde så småningom att stämma staten. Före jul beslutade Héraðsdómur Reykjavíkur att förnamnet Reykdal skulle godkännas. Domstolen motiverade utslaget med att Mannanafnanefnd inte tagit tillräcklig hänsyn till att det faktiskt funnits en viss tradition för namnet Reykdal. Så hette till exempel Reykdal Mánis farfar.
Domstolen ansåg också att nämnden tolkade namnlagen för snävt. Syftet med den hade aldrig varit att för nya bärare blockera namn som tidigare använts.
Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir valde att inte överklaga domstolens beslut. Därmed tvingades Mannanafnanefnd backa och lägga till Reykdal på listan över godkända pojknamn. I söndags döptes han i Selfosskirkja.
Det är andra gången inom loppet av ett år som missnöjda föräldrar stämmer staten och går segrande ur tvisten. Först ut var då 15-åriga Blær Bjarkardóttir och modern Björk Eiðsdóttir som efter många års envis kamp fick rätt i domstol. Blær blev då det första isländska förnamnet som godkändes för både flickor och pojkar.
Det finns på Island ett utbrett missnöje med namnlagen. I alltinget har liberala Ljus framtid lagt ett förslag om att avskaffa Mannanafnanefnd, skrota Mannanafnaskrá och tillåta nya släktnamn. Namn ska enligt motionen bara kunna stoppas om de kan uppfattas som stötande eller stavas på ett sätt som avviker från isländska normer. Det blir då upp till myndigheter eller präster att begära en prövning av lämpligheten. Frågan ska då hamna hos inrikesdepartementet där ministern ska fatta beslut inom fyra veckor.
Här kan du läsa mer om hur det gick till när Blær Bjarkardóttir fick sitt namn och här kan du se tv-kanalen Stöð 2:s inslag från dopet av Reykdal Máni Magnússon.
Anders
