Repatrieringsbidrag – både för den som reser till och från Sverige

Text:

Sverigedemokraten Björn Söder talade i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter om repatrieringsbidrag, en penningsumma som ska betalas till återvändande immigranter. Men inom universitetsvärlden har ordet en närmast motsatt betydelse. Repatrieringsbidrag kan nämligen vara en summa som en forskare får för att återvända till Sverige.

Att sverigedemokrater talar om repatrieringsbidrag är ingen nyhet. Vid riksårsmötet år 2000 skrev Mats Spjut, som då var ordförande för Sverigedemokraterna i Trollhättan, i en motion att ett sådant bidrag borde införas:

Vi anser därför att Sd i sitt partiprogram inför en passus beträffande repatrieringsbidrag. Med tanke på att vårt land och folk står på spel, ser vi inga kostnader som för stora. De exakta summorna kan givetvis diskuteras men vi är av uppfattningen att en vuxen ”flykting” som återvandrar skall kunna få med sig ett bidrag på runt 14 basbelopp (ungefär en halv miljon kronor). För barn under 18 år bör beloppet ligga på hälften av vad en vuxen får, dvs 7 basbelopp.

Sverigedemokraternas tanke bakom repatrieringsbidraget är alltså att mot ekonomisk ersättning få immigranter att lämna Sverige. Partiet var dock inte först med att tala om repatrieringsbidrag eller repatriering. Verbet repatriera (’återföra till hemlandet’) är belagt i svenskan sedan 1943. Det är bildat till latinets re- (’åter’) och patria (’fädernesland’).

Men repatrieringsbidrag är alltså ett ord som kan ha två helt olika betydelser – åtminstone sett till vad de i praktiken innebär. I det ena fallet handlar det om att vissa människor ska förmås att lämna Sverige, och i det andra fallet om att vissa människor ska lockas att återvända till Sverige.

Repatrieringsbidrag i betydelsen ’återetableringsstöd’ är belagt i svensk press sedan 1997. Motivet var dock inte detsamma som Björn Söders – i Dagens Nyheter säger han att det handlar om att skapa ”bättre förutsättningar” för ”ett samhälle med gemensam identitet”. I det första belägget från svensk press skrev tidningen Dagen om ett projekt som inleddes efter kriget i det forna Jugoslavien:

Bosniska flyktingar i Sverige ska få hjälp att bygga upp sitt land. Sida leder biståndsprojektet som direkt underlättar för återvändande flyktingfamiljer. ... Projektet innehåller tre delar: hjälp att reparera hus, utsäde till familjejordbruk och små lån för verksamheter som till exempel hantverk och familjeföretag. Målet är att hjälpa människorna att bli självförsörjande och oberoende av hjälp utifrån. Satsningen planeras omfatta tjugo miljoner från Sida och en miljon från Lutherhjälpen. Invandrarverket bidrar med resebidrag och repatrieringsbidrag på 1 500 kronor per person.

Inom universitetsvärlden har det talats om repatrieringsbidrag åtminstone sedan 1995. Här handlar det om att forskare som är verksamma utomlands genom nya anslag ska lockas tillbaka till Sverige eller att återkomsten ska underlättas med hjälp av bidrag. Stipendieavdelningen vid Lunds universitet presenterade för snart tjugo år sedan repatrieringsbidraget så här:

Särsk medel f kvinnliga forsk vistelse v utländsk inst. Sökanden ska ha avlagt doktorsex senast 3 år före aktuellt ans-tillfälle el avlägga doktorsex senast 960630 (AT-tjänstgöring o föräldraledighet inkl ej i de 3 åren). De skattefria stip beviljas f högst 1 år m möjl t förlängn under ytterl 1 år. Repatrieringsbidrag: utgår i högst 6 mån t stipendiat som ej kunnat ordna försörjning i Sverige efter stipendietidens utgång.

Anna Delin, forskare vid KTH, uttalade sig år 2008 i tidningen Forska om vikten av repatrieringsbidrag till svenska forskare bosatta i utlandet:

För att locka tillbaka dem som rest på postdok utomlands måste man kunna erbjuda forskarna självständighet och arbetsro att bygga upp något i en stark forskningsmiljö, sade hon. Då räcker det inte med ett stöd på två år, utan det behövs ett repatrieringsbidrag om flera miljoner som sträcker sig över minst fem år.

Ordet är alltså detsamma. Men syftet är helt annorlunda beroende på vem som använder repatrieringsbidrag.

Anders

Foto: Istockphoto