Regeringen utlovar fortsatta bidrag till TNC
Terminologicentrum kan andas ut – åtminstone tillfälligt. Det beskedet gav näringsminister Mikael Damberg (S) i dag under en debatt i riksdagen. I ett svar på en interpellation från Bengt Eliasson (FP) utlovade han oförändrade anslag till Terminologicentrum även under 2016.
I det budgetförslag som fälldes i höstas ville den rödgröna regeringen från 2016 banta anslaget till Terminologicentrum, TNC, med 4 miljoner kronor. Kvar av de statliga pengarna blev bara 273 000 kronor om året. Om nedskärningarna hade blivit verklighet hade TNC hotats av nedläggning.
Men i den alliansbudget som röstades igenom i riksdagen var anslaget till TNC oförändrat. Så kommer det att bli även i den rödgröna budgeten för 2016. Vad som händer därefter är inte klart. Verksamheten kommer att finnas kvar – däremot är det inte helt säkert att organisationen förblir oförändrad.
Mikael Damberg sade i riksdagen att han vill lösa frågan om TNC på bästa sätt. Det betyder alltså att det statliga anslaget blir kvar på samma nivå som tidigare. Samtidigt vill näringsministern se över hanteringen av svensk terminologi. Därefter vill han återkomma med förslag på en långsiktig lösning inte bara för TNC, utan för hela området. Syftet med en sådan granskning skulle vara att skaffa sig ett bra beslutsunderlag för att stärka och utveckla verksamheten.
En förändring som skett sedan TNC:s verksamhet senast utreddes var tillkomsten av språklagen. Den säger att svenska myndigheter har ett ansvar för den terminologiska utvecklingen. Här vill Mikael Damberg undersöka hur det framtida samarbetet mellan TNC och myndigheterna ska se ut. Han lovade också att ta hänsyn till TNC:s åsikter i frågan.
I debatten argumenterade Bengt Eliasson för att fortsatt självständighet för TNC vore den bästa lösningen. Hans förhoppning var att den granskning som nu ska göras inte bara ska handla om ägarförhållanden och organisation, utan också om terminologins användningsområden. Bengt Eliasson hävdade att TNC:s fristående lade grunden för goda kontakter inte bara till statsapparaten och offentlig sektor, utan även till näringslivet och den akademiska världen.
Bengt Eliasson gav validering av utländska betyg och utbildningar, e-myndigheter och sjukvårdsjournaler som exempel på områden där det är viktigt att det finns en enhetlig terminologi. Utan en tydlig standard riskerar användbarheten att försämras. Med nationella sjukvårdsjournaler är det för sökbarhetens skull till exempel viktigt med gemensamma termer. Bengt Eliasson föreslog också nya delägare som Sveriges Kommuner och Landsting, medicinteknikbranschen och handelshögskolor.
Hans Rothenberg (M) poängterade i debatten även han TNC:s betydelse för svensk exportindustri. Han berättade att det vid bygget av Södra länken uppstått en dispyt mellan bergsprängare och anläggare om vad som egentligen var en tunnel. Efter att TNC kopplats in fick frågan en lösning som bägge parter snabbt accepterade och arbetet kunde fortsätta. Historien illustrerade enligt Hans Rothenberg vikten av tydliga begrepp inom näringslivet.
Här kan du läsa mer om anslagen till TNC.
Anders
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
