Ordföljden friare var på medeltiden
”Här jag ska text skriva om ordföljd.” Ungefär så kanske jag skulle ha formulerat mig ifall jag hade levt på medeltiden – bortsett från att stavningen också skulle ha sett annorlunda ut.
För svenskans ordföljd var friare på medeltiden, i alla fall om man studerar verb och objekt och hur dessa förhåller sig till varandra. En bok har köpt var lika godtagbart som har köpt en bok.
Adrian Sangfelt har skrivit en avhandling i nordiska språk vid Uppsala universitet, där han har kartlagt hur den svenska ordföljden har utvecklats, genom att studera cirka 50 texter från 1200-talet till 1700-talet.
Då fanns flera olika sätt att skriva samma sak. I en text från 1400-talet står till exempel: "hwre han skulde thenne swen forgöra." Ordagrant: ’hur han skulle denne pojke förgöra’, och med dagens svenska: ’hur han skulle döda den här pojken.’ Men att medeltidsmänniskan hade en mer varierad ordföljd innebar inte att de var helt regellösa. ”De hade förstås en språkkänsla, precis som vi har i dag”, säger Adrian Sangfelt.
Hans forskning kan bland annat ge intressanta inblickar i hur det går till när ordföljden i ett språk förändras.
Maria
Foto: Istockphoto
