Modersmålet inte alltid viktigast för utlandssvenskar
Modersmålet är inte alltid det viktigaste språket för utlandssvenska ungdomar. Bland svensktalande elever som går gymnasiet utomlands är det i stället undervisningsspråket som de använder mest. Det visar en licentiatuppsats skriven av Marie Rydenvald, doktorand vid Göteborgs universitet.
Marie Rydenvald har genom enkäter undersökt hur 126 gymnasieungdomar växlar mellan olika språk. Eleverna har modersmålet svenska gemensamt. Gemensamt är också att de går gymnasiet på skolor i sju olika länder Syd- och Mellaneuropa. Alla deltar i undervisning i svenska i utlandet.
Studien är en av de första som undersöker svenskar i utlandet. Forskning om flerspråkighet handlar i regel om personer som flyttat till Sverige.
Undersökningen visar att ungdomarna använder olika språk i olika situationer. Svenskan dominerar i hemmet och i samtal med föräldrarna. I skolan är däremot undervisningsspråket viktigast. Det används också mest i ungdomarnas vardag.
En majoritet av eleverna anser att de är bättre på att läsa och skriva på undervisningsspråket än på svenska. Trots att de ofta betraktar undervisningsningsspråket som sitt starkaste väljer de inte sällan svenska som det språk som de främst identifierar sig med. I situationer där eleverna själva kan välja vilket språk som ska användas faller valet många gånger på svenska.
Undervisningen i svenska och användningen av språket i hemmet gör att svenskan är ett levande språk även i utlandet. Men för många elever har det ingen unik status, utan fungerar i vardagen som ett språk bland andra.
Marie Rydenvald anser att resultaten utmanar föreställningen om modersmålet som det viktigaste språket för en individ. Eftersom modersmålet också i regel får avgöra individens etniska tillhörighet väcker resultaten frågor om synen på kopplingen mellan språk och etnicitet.
Anders
