Mer än böcker visar vägen till skriftspråket
Det är inte bara vad barn säger som lägger grunden till skriftspråket. Först kommer olika händelser med kroppen i centrum som öppnar förskolebarnens väg till skriften. Det hävdar Sara Hvit Lindstrand i en avhandling vid Högkolan i Jönköping.
I förskolan kan barn få uppgiften att samlas under en bokstavstavla. Kanske får Olivia och Olle samsas under bokstaven o eftersom deras förnamn börjar just på o. Under tiden får Ulf och Ulrika leta upp bokstaven u.
Att skaffa sig koll på begynnelsebokstaven i det egna namnet är enligt Sara Hvit Lindstrand ett tidigt sätt att förhålla sig till språket. Den som väljer rätt här närmar sig sannolikt skriftspråket en smula – utan att i praktiken ha satt sig med varken penna eller dator.
I förskolan är i regel den pedagogiska utgångspunkten att det är verbala språkhandlingar som ska stå i fokus. De tros vara startskottet mot läs- och skrivförmågan. Men där efterlyser Sara Hvit Lindstrand nya attityder. Hon anser att leken i sig börjar att öppna dörrar som först långt senare visar sig leda till att läsa och att skriva.
Sara Hvit Lindstrands studier visar att barn ofta närmar sig språket genom förbindelser mellan interaktion och kommunikation. I dag använder till exempel små barn surfplattor långt innan de kan läsa eller skriva. Men de möter en värld full av tecken som de utforskar. De undersöker också gränserna mellan sig själva och tekniken.
Leksaker kan fungera på liknande sätt som digitala hjälpmedel. Barn kan till exempel uttrycka sig även med klossar och pinnar. Det är alltså inte alltid tal och skrift som barn använder för att uttrycka sina känslor.
Traditionell undervisningslitteratur är alltså inte den enda resursen som nyttjas inom förskolan. Pedagogiken bör enligt Sara Hvit Lindstrand därför utvecklas. Den bör ta hänsyn till att allt från fysisk interaktion till leksaker och interaktiva skrivtavlor fungerar som hjälpmedel.
Anders
Foto: Istockphoto
Det är inte bara vad barn säger som lägger grunden till skriftspråket. Först kommer olika händelser med kroppen i centrum som öppnar förskolebarnens väg till skriften. Det hävdar Sara Hvit Lindstrand i en avhandling vid Högkolan i Jönköping.
I förskolan kan barn få uppgiften att samlas under en bokstavstavla. Kanske får Olivia och Olle samsas under bokstaven o eftersom deras förnamn börjar just på o. Under tiden får Ulf och Ulrika leta upp bokstaven u.
Att skaffa sig koll på begynnelsebokstaven i det egna namnet är enligt Sara Hvit Lindstrand ett tidigt sätt att förhålla sig till språket. Den som väljer rätt här närmar sig sannolikt skriftspråket en smula – utan att i praktiken ha satt sig med varken penna eller dator.
I förskolan är i regel den pedagogiska utgångspunkten att det är verbala språkhandlingar som ska stå i fokus. De tros vara startskottet mot läs- och skrivförmågan. Men där efterlyser Sara Hvit Lindstrand nya attityder. Hon anser att leken i sig börjar att öppna dörrar som först långt senare visar sig leda till att läsa och att skriva.
Sara Hvit Lindstrands studier visar att barn ofta närmar sig språket genom förbindelser mellan interaktion och kommunikation. I dag använder till exempel små barn surfplattor långt innan de kan läsa eller skriva. Men de möter en värld full av tecken som de utforskar. De undersöker också gränserna mellan sig själva och tekniken.
Leksaker kan fungera på liknande sätt som digitala hjälpmedel. Barn kan till exempel uttrycka sig även med klossar och pinnar. Det är alltså inte alltid tal och skrift som barn använder för att uttrycka sina känslor.
Traditionell undervisningslitteratur är alltså inte den enda resursen som nyttjas inom förskolan. Pedagogiken bör enligt Sara Hvit Lindstrand därför utvecklas. Den bör ta hänsyn till att allt från fysisk interaktion till leksaker och interaktiva skrivtavlor fungerar som hjälpmedel.
Anders
Foto: Istockphoto
