Läsare kan inte skilja på texter skrivna av journalister och datorer
Aningen trevligare att läsa men snäppet lägre objektivitet och trovärdighet. Det är den lilla skillnaden mellan journalist- och datorskrivna artiklar. Men i allmänhet märker läsare inte om sportjournalistik skrivits av riktiga journalister eller av datorprogram. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journalism Practice.
Att datorprogram efter att ha matats med matchfakta kan snickra ihop habila idrottsreferat är känt sedan tidigare. Datorn tycks dock bli en allt vassare skribent – och den bedöms dessutom leverera pålitligare artiklar än texter signerade mänskliga reportrar.
Christer Clerwall, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, har studerat hur läsare uppfattar sportjournalistik skriven av en dator och en reporter. Läsarna – i det här fallet 46 svenska studenter – märker i regel ingen skillnad.
Deltagarna fick antingen läsa en datorskriven artikel eller en kortad version av en journalistskriven artikel publicerad Los Angeles Times. Därefter fick de sätta betyg på tolv olika egenskaper, bland annat texternas objektivitet och trovärdighet. De svarade även på frågan om de trodde att texten var skriven av en människa eller en dator. Hela 63 procent av de deltagare som läste den datorskrivna texten svarade också att den var datorskriven. Bara 44 procent av de deltagare som läste den journalistskrivna texten trodde att den hade en mänsklig upphovsperson.
Skillnaderna i hur texterna uppfattades var små. Den artikel som skrivits av en mänsklig journalist bedömdes som något trevligare att läsa, mer välskriven och bättre sammanhängande. Den datorskrivna artikeln ansågs däremot vara mer korrekt, trovärdig, informativ och objektiv – men rankades också som snäppet tråkigare.
Än så länge kan datorn bara utmana människan när det gäller texter som inte är särskilt avancerade. Även om det går att mata programmen med oändliga mängder statistik är det i dagsläget svårt att få dem att producera texter som också är underhållande att läsa. Människans analytiska förmåga är alltjämt ett svårslaget arbetsredskap.
När Christer Clerwall summerar forskningsläget skriver han att datorgenererat material i bästa fall frigör resurser som gör att journalister kan ägna mer tid åt kvalificerad journalistik. Samtidigt innebär datorskrivna texter att många rutinuppgifter på redaktionerna riskerar att försvinna och anställda med dem. Med tanke på att läsarna ofta inte märker någon skillnad mellan journalist- och datorskrivna artiklar kan det dessutom vara svårt att motivera närvaron av mänskliga medarbetare som bara sysslar med rutinuppgifter inom siffer- och statistiktunga områden som sport, ekonomi och fastigheter.
Anders
Foto: Istockphoto
