Kvinnor mer positiva till hen
Kvinnor är mer positiva än män till pronomenet hen. Kvinnor som har fött barn är i sin tur mer positiva till hen än kvinnor som inte fött barn. Det visar ett examensarbete i psykologi av Åsa Aspling och Josefine Nilsson vid Högskolan i Kristianstad.
Pronomenet hen gav förra året upphov till en av de stormigaste språkdebatterna på länge. Samtidigt bidrog uppmärksamheten till att allt fler skribenter fick upp ögonen för ordet. Språkrådet ändrade också nyligen rekommendationen för hen.
Förra året ökade användningen av hen i svensk press med över 1 000 procent jämfört med 2011. Under första halvåret 2012 var debatten som hetast och pronomenet förekom ofta i texter om hen. Under andra halvåret ökade i stället användningen av hen i vanliga artiklar.
Den trenden håller i sig. Användningen av hen ligger enligt Språktidningens undersökning under årets första sex månader på motsvarande nivå som samma period 2012. Skillnaden är att hen-debatten nu är sällsynt i spalterna. I stället använder allt fler skribenter hen i löpande text utan att på något sätt förklara eller motivera ordvalet. Det tyder på att pronomenet är på väg att bli mer etablerat.
Hen används i pressen främst som ett alternativ till han, hon eller den. Några representativa exempel:
Nya mellannamn får inte tas, men den som redan har ett mellannamn behåller det så länge hen önskar. (GT)
För att bilda regering måste hen få fler ja-röster än nej-röster i riksdagen, vilket Sverigedemokraterna hoppas ska ge partiet ett avgörande inflytande över vem som bildar nästa regering. (Expressen)
"Svenskarna shoppar för mycket" berättade en rubrik i SvD i september 2006. "Det är ohållbart i längden", uttalade sig en expert. Så rätt hen hade. Backlashen kom snabbt. (Svenska Dagbladet)
Det blir uppenbart hur sjukdom förminskar människan, gör hen mindre än vad hen är. (Hufvudstadsbladet)
Läsaren inser plötsligt att hen befinner sig i en alternativ värld och att det är något märkligt med proportionerna. (Norrköpings Tidningar)
Naturligtvis kan faktumet att en nämndeman blir vittne i den tingsrätt där hen tjänstgör vara komplicerat och utgöra ett potentiellt jäv, men lagmannen hade redan prövat saken med sin nämnd och då ingen hade haft med människan att göra förelåg inget problem. (Aftonbladet)
Hen-debatten visade att det är ett pronomen som väcker känslor. Kvinnor är, enligt Åsa Asplings och Josefine Nilssons examensarbete, mer positiva till hen än män. Kvinnor som har barn är i sin tur mer positiva till hen än kvinnor som inte har barn. Männens attityd till hen är däremot oförändrad oavsett om de har barn eller inte.
Män som har fyllt 51 år är mest positiva till hen. Det största motståndet bland män finns i åldersgruppen 31 till 50 år. Kvinnornas inställning till hen var däremot jämnt fördelad över åldersgrupperna.
Anders
Kvinnor är mer positiva än män till pronomenet hen. Kvinnor som har fött barn är i sin tur mer positiva till hen än kvinnor som inte fött barn. Det visar ett examensarbete i psykologi av Åsa Aspling och Josefine Nilsson vid Högskolan i Kristianstad.
Pronomenet hen gav förra året upphov till en av de stormigaste språkdebatterna på länge. Samtidigt bidrog uppmärksamheten till att allt fler skribenter fick upp ögonen för ordet. Språkrådet ändrade också nyligen rekommendationen för hen.
Förra året ökade användningen av hen i svensk press med över 1 000 procent jämfört med 2011. Under första halvåret 2012 var debatten som hetast och pronomenet förekom ofta i texter om hen. Under andra halvåret ökade i stället användningen av hen i vanliga artiklar.
Den trenden håller i sig. Användningen av hen ligger enligt Språktidningens undersökning under årets första sex månader på motsvarande nivå som samma period 2012. Skillnaden är att hen-debatten nu är sällsynt i spalterna. I stället använder allt fler skribenter hen i löpande text utan att på något sätt förklara eller motivera ordvalet. Det tyder på att pronomenet är på väg att bli mer etablerat.
Hen används i pressen främst som ett alternativ till han, hon eller den. Några representativa exempel:
Nya mellannamn får inte tas, men den som redan har ett mellannamn behåller det så länge hen önskar. (GT)
För att bilda regering måste hen få fler ja-röster än nej-röster i riksdagen, vilket Sverigedemokraterna hoppas ska ge partiet ett avgörande inflytande över vem som bildar nästa regering. (Expressen)
”Svenskarna shoppar för mycket” berättade en rubrik i SvD i september 2006. ”Det är ohållbart i längden”, uttalade sig en expert. Så rätt hen hade. Backlashen kom snabbt. (Svenska Dagbladet)
Det blir uppenbart hur sjukdom förminskar människan, gör hen mindre än vad hen är. (Hufvudstadsbladet)
Läsaren inser plötsligt att hen befinner sig i en alternativ värld och att det är något märkligt med proportionerna. (Norrköpings Tidningar)
Naturligtvis kan faktumet att en nämndeman blir vittne i den tingsrätt där hen tjänstgör vara komplicerat och utgöra ett potentiellt jäv, men lagmannen hade redan prövat saken med sin nämnd och då ingen hade haft med människan att göra förelåg inget problem. (Aftonbladet)
Hen-debatten visade att det är ett pronomen som väcker känslor. Kvinnor är, enligt Åsa Asplings och Josefine Nilssons examensarbete, mer positiva till hen än män. Kvinnor som har barn är i sin tur mer positiva till hen än kvinnor som inte har barn. Männens attityd till hen är däremot oförändrad oavsett om de har barn eller inte.
Män som har fyllt 51 år är mest positiva till hen. Det största motståndet bland män finns i åldersgruppen 31 till 50 år. Kvinnornas inställning till hen var däremot jämnt fördelad över åldersgrupperna.
Anders
