Kusunda – ett språk utan släktingar
Ett isolatspråk saknar kända släktingar. Gyani Maiya Sen talar isolatspråket kusunda – och har inga släktingar som talar det. Mycket tyder därför på att den 75-åriga stenarbetaren tar språket med sig i graven. Något arbete med att rädda det utrotningshotade språket pågår inte hos de nepalesiska myndigheterna.
I Nepal talas i dag omkring 120 språk. Hälften av landets cirka 30 miljoner invånare har nepalesiska som modersmål och många fler har det som andraspråk.
Kusundafolket har av tradition varit jägare och samlare bosatta i djupa skogar där de levt ett nomadiskt liv. Tillgången till föda har bidragit till att styra valet av boplats. Om jakten misslyckats och det inte funnits tillräckligt med frukt och bär att plocka har kusundafolket dragit vidare och rest hyddor på nya ställen.
I dag beräknas gruppen bestå av ett hundratal personer. Men allt färre lever det traditionella nomadlivet. När städerna och dess möjligheter lockar överger många talare kusunda till förmån för nepalesiska eller andra större språk.
Gyani Maiya Sen har därför varit en enorm resurs för språkvetenskapen. Forskarna trodde länge att det saknades modersmålstalare av kusunda och att det gåtfulla språket därmed aldrig skulle kunna kartläggas.
Detta ändrades år 2004 när Gyani Maiya Sen anlände till huvudstaden Katmandu för att skaffa identitetspapper. En av de forskare som tipsades om hennes ovanliga modersmål var Madhav Prasad Pokharel, professor i lingvistik vid Tribhuvanuniversitetet. Sedan dess har han arbetat intensivt för att tillsammans med andra forskare kartlägga kusunda.
Madhav Prasad Pokharel säger till BBC att kusunda inte passar in i någon språkfamilj. Varken sett till språkljud, formlära eller ordförråd finner han en lämplig gren åt kusunda på något känt släktträd. Om språket dör ut anser han att "en unik och viktig del av vårt mänskliga arv går förlorat för alltid".
Under de senaste åren har flera mindre arbeten om kusunda publicerats. Madhav Prasad Pokharel tror att kusunda är en kvarleva från de språk som talades i norra Indien innan stora grupper av talare av tibetoburmanska och indoiranska språk anlände och blev dominerande.
En liknande teori används för att beskriva baskiska, det i Europa kanske mest kända isolatspråket. Baskiska tros vara just en kvarleva av de språk som talades i regionen innan de romanska språken gjorde sitt intåg. Det har gjorts åtskilliga försök att inlemma både kusunda och baskiska i existerande språkfamiljer. Hittills har dock dessa teorier inte lyckats övertyga några större kretsar inom forskarvärlden.
Anders
I Nepal talas i dag omkring 120 språk. Hälften av landets cirka 30 miljoner invånare har nepalesiska som modersmål och många fler har det som andraspråk.
Kusundafolket har av tradition varit jägare och samlare bosatta i djupa skogar där de levt ett nomadiskt liv. Tillgången till föda har bidragit till att styra valet av boplats. Om jakten misslyckats och det inte funnits tillräckligt med frukt och bär att plocka har kusundafolket dragit vidare och rest hyddor på nya ställen.
I dag beräknas gruppen bestå av ett hundratal personer. Men allt färre lever det traditionella nomadlivet. När städerna och dess möjligheter lockar överger många talare kusunda till förmån för nepalesiska eller andra större språk.
Gyani Maiya Sen har därför varit en enorm resurs för språkvetenskapen. Forskarna trodde länge att det saknades modersmålstalare av kusunda och att det gåtfulla språket därmed aldrig skulle kunna kartläggas.
Detta ändrades år 2004 när Gyani Maiya Sen anlände till huvudstaden Katmandu för att skaffa identitetspapper. En av de forskare som tipsades om hennes ovanliga modersmål var Madhav Prasad Pokharel, professor i lingvistik vid Tribhuvanuniversitetet. Sedan dess har han arbetat intensivt för att tillsammans med andra forskare kartlägga kusunda.
Madhav Prasad Pokharel säger till BBC att kusunda inte passar in i någon språkfamilj. Varken sett till språkljud, formlära eller ordförråd finner han en lämplig gren åt kusunda på något känt släktträd. Om språket dör ut anser han att ”en unik och viktig del av vårt mänskliga arv går förlorat för alltid”.
Under de senaste åren har flera mindre arbeten om kusunda publicerats. Madhav Prasad Pokharel tror att kusunda är en kvarleva från de språk som talades i norra Indien innan stora grupper av talare av tibetoburmanska och indoiranska språk anlände och blev dominerande.
En liknande teori används för att beskriva baskiska, det i Europa kanske mest kända isolatspråket. Baskiska tros vara just en kvarleva av de språk som talades i regionen innan de romanska språken gjorde sitt intåg. Det har gjorts åtskilliga försök att inlemma både kusunda och baskiska i existerande språkfamiljer. Hittills har dock dessa teorier inte lyckats övertyga några större kretsar inom forskarvärlden.
Anders
