Kunde neandertalare tala som vi?

För 60 000 år sedan kan neandertalmänniskan ha vandrat på jorden med lika utvecklad talförmåga som dagens människa. Neandertalaren hade fysiska förutsättningar som andra av människans närmaste släktingar saknade. Bakom teorin står ett forskarlag från University of New England i Armidale, Australien. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Språkets uppkomst är en gåta som genom åren har besvarats på många olika sätt. Somliga har hävdat att neandertalmänniskan saknade kognitiva och fysiska förutsättningar för att kunna tala. Australiske paleontologen och zoologen Stephen Wroe håller inte med.

Han har tillsammans med andra forskare studerat lämningarna av en 60 000 år gammal neandertalare som påträffades i dagens Israel. Stephen Wroes slutsats är att neandertalmänniskan kan ha haft en talförmåga lika utvecklad som dagens människa.

Nyckelfyndet är ett tungben. Det skiljer sig avsevärt från människans närmaste levande släktingar, schimpansen och bonobon. Men det är närmast identiskt med människans.

Denna likhet bevisar i sig ingenting. Men Stephen Wroe utformade modeller av neandertalmänniskan och konstaterade att tungbenet var utformat som människans och tros ha haft samma funktioner. Därför anses neandertalaren också ha haft samma möjligheter att tala som dagens människa.

Om det faktiskt var så att neandertalaren använde språk på samma sätt som människan gör 60 000 år senare låter forskarna vara osagt. De anser dock att det är troligt att språkets ursprung går tillbaka längre i tiden än vad som tidigare hävdats av vissa forskare.

Här kan du läsa mer om teorier kring språkets uppkomst.

Anders