Kinesiska gör barn mer musikaliska
De som har mandarinkinesiska som modersmål är mer musikalisk än engelsktalande. Förklaringen är att tonhöjd i både musik och språk behandlas i samma område i hjärnan.
Länge dominerade uppfattningen att musik och språk processades i olika delar av hjärnan. Men på senare tid har allt fler forskare blivit övertygade om att språk och musik är neurologiskt sammanflätade. Många tror dessutom att överlappningen är stor.
Denna teori får nu ytterligare stöd genom en studie utförd av kognitionsforskare vid University of California i San Diego. De har undersökt hur barn i åldern tre till fem år reagerar på tonhöjd. Hälften av barnen hade engelska som modersmål, och hälften mandarinkinesiska.
Kinesiska är ett tonspråk, där ord får olika betydelser beroende på tonhöjden. I engelska är tonhöjden inte betydelsebärande.
Deltagarna ställdes inför två olika tester. De fick lyssna till en inspelad tonhöjdsförändring och ett instrumentbyte där bägge instrumenten spelade samma ton. Bägge grupperna var duktiga på att identifiera instrumentbytet. Men det var bara de kinesisktalande barnen som reagerade på tonhöjdsförändringen.
De tydliga skillnaderna mellan grupperna beror enligt forskarna på att kinesisktalande barn redan vid tre års ålder vet att tonhöjd är av stor betydelse. De engelsktalande barnen har inte samma kunskaper eftersom tonhöjd inte har samma funktion i deras modersmål.
Resultaten visar, skriver forskarna, att språk och musik inte är fenomen som behandlas i åtskilda områden i hjärnan. Och det är detta som gör att kinesisktalande barn har ett försprång när det gäller att identifiera tonhöjd även i musik.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Developmental Science.
Här kan du läsa mer om tonspråk.
Anders
Foto: Istockphoto
