Kampanj ska få fler att älska tyska

Tyskland är Sveriges största handelspartner och över 100 miljoner européer har tyska som modersmål. Ändå är intresset för att studera språket ljumt. I Språktidningen 4/2011 berättar Nils Johan Tjärnlund om hur andelen niondeklassare som läser tyska mer än halverats sedan 1990-talets mitt.

Samtidigt är kunskaper i tyska eftertraktade. I en undersökning bland personalansvariga i medelstora svenska företag uppgav förra året var tredje att tyska var det viktigaste främmande språket efter engelskan – varken spanska, kinesiska eller franska hade hälften så många förespråkare.

Skolinspektionen har, berättar Expressen, riktat kritik mot språkundervisningen i svenska skolor. Eleverna lär sig inte att kommunicera, får ingen information om hur språkkunskaper kan leda till jobb och det görs inte tillräckligt för att uppmuntra.

Nils Johan Tjärnlund skriver att Berlin kan bli staden som vänder tyskans utveckling i Sverige. Den tyska huvudstaden förknippas med konst, kultur, kreativitet och ett myllrande mångkulturellt folkliv. Det brokiga Berlin, som lockar svenska besökare i alla åldrar, fungerar helt enkelt som motgift mot några av de vanligaste fördomarna om Tyskland.

Berlin är också ett av lockbetena när Goetheinstitutet drar igång kampanjen Ich liebe tyska. Syftet är att få fler elever att studera språket. I Expressen förklarar Goetheinstitutets Rainer Fußgänger varför engelska inte räcker för den som siktar på att göra affärer med tyska företag:

"Du kanske kan förhandla på engelska, men på kvällen när fem-åtta personer ska ut på krogen snackas det bara tyska. Studier visar att du ökar chanserna att ta hem en order om du kan språket och att du säljer mycket bättre då."

I nästa nummer av Språktidningen skriver forskaren Ingela Bel Habib om hur Sverige genom att inte utnyttja den språkkompetens som finns i landet går miste om stora exportintäkter.

Anders