Inte alltid samma ja och nej på nätet

Småord får samtalen att flyta smidigare även på nätet. Men i chattar används diskurspartiklar på andra sätt än i samtal öga mot öga. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Diskurspartiklar fungerar som smörjmedel i samtal. Det handlar om ord som ba, typ, ju och liksom som inte är nödvändiga för att föra fram ett visst budskap, men som hjälper till att signalera hur budskapet ska tolkas. I en mening som Hon är typ fett rik visar typ att det, till skillnad från Hon är fett rik, finns en viss osäkerhet i påståendet.

Helena Nilsson har undersökt hur diskurspartiklarna ja, nej, okej och hm används i svensk- och tyskspråkiga chattar. Hennes slutsats är att de ibland har en annan innebörd på nätet både på svenska och tyska, även om de ofta används just för att efterlikna samtal.

Ja behöver till exempel inte betyda att chattaren håller med chattpartnern, utan kan användas för att anknyta till något den skrivit. Nej behöver inte vara en negation, utan kan vara ett slags uppbrottsignal och markerar att den som skriver är på väg att lämna chatten. Hm placeras ibland efter ett eget påstående för att visa tvekan eller eftertänksamhet om vad som skrivits.

Men det svenska och tyska chattspråket har också skillnader. Svenskspråkiga chattare är mer måna än tyskspråkiga om att återkoppla till chattpartnern genom ord som mm och okej.

Här kan du läsa mer om diskurspartiklar.

Anders