Herdefolk och skandinaver bytte ord med varandra

När herdefolket yamnaya kom till södra Skandinavien för cirka 4 800 år sedan förde de inte bara med sig nya föremål. De tog också med sig urindoeuropeiskan, föregångaren till dagens germanska språk. Men ord från det lokala språket letade sig in i det nya språket.

Herdefolk från yamnaya-kulturen anlände till södra Skandinavien omkring år 2 800 f.Kr. De kom från den pontiska stäppen norr om Svarta havet. De använde hästar och hade boskap som getter och får.

De förde med sig tekniska landvinningar som stridsyxor och vagnar. I bagaget hade de också en ny typ av gravar. Med yamnayas ankomst började individuella gravar att användas.

Yamnaya talade urindoeuropeiska, den språkform som antas ha gett upphov till den indoeuropeiska språkfamiljen. I denna familj ingår bland annat germanska språk som till exempel svenska, tyska, engelska, nederländska, danska, norska, färöiska och isländska. De som levde i södra Skandinavien tog snart steget över till urindoeuropeiska.

Men språkskiftet gick inte över en natt. Under en period av cirka 200 år bör olika språk ha funnits i området. Det fastslår forskare i lingvistik och arkeologi vid Köpenhamns universitet. I en studie publicerad i Journal of American Archaeology skriver de att flera ord från språk som talades i regionen lånades in i urindoeuropeiskan.

Ord som gick från urindoeuropeiskan till de germanska språken var bland annat hjul, ko, mjölk, ull och vagn. Dessa ord var också starkt kopplade till den kultur som yamnaya tog med sig. Ord som gick i motsatt riktning – från de språk som användes i regionen till urindoeuropeiskan och därefter till den germanska språkfamiljen – var exempelvis böna och stör. De ord som gick i denna riktning var förknippade med flora och fauna. Detta tyder enligt forskarna på att yamnaya tog till sig mycket av den jägar- och jordbrukskultur som fanns i Skandinavien.

Anders

Foto: Istockphoto