Gå i takt – och hör sen

Det är inte sociala band som får oss att promenera i takt. I stället kan förklaringen vara att vi då hör betydligt bättre än när vi går i otakt. Det skriver forskare vid Örebro universitet i en studie publicerad i tidskriften Noise & Health.

Människor som går tillsammans brukar för det mesta promenera i samma takt. Fenomenet brukar förklaras med att promenaden har en social funktion, där det taktfasta trampandet alltså understryker de sociala banden mellan deltagarna.

Forskare vid Örebro universitet lanserar nu en annan teori. De tror att det för länge sedan kan ha varit en evolutionär fördel att gå i takt. Eftersom hörseln förbättras kan de som gick i takt ha haft lättare att upptäcka om rovdjur eller fiender närmade sig.

I testet fick 15 personer lyssna på en berättelse skriven av Selma Lagerlöf. Samtidigt spelades störande ljud – dels från två personer som gick i takt, dels från två personer som gick i otakt. Ljudstyrkan från de störande fotstegen var samma båda gångerna.

Deltagarna fick själva ställa in volymen så att de precis kunde höra berättelsen. Skillnaden visade sig vara 2,7 decibel. De fick skruva upp volymen ganska rejält för att kunna höra berättelsen samtidigt som det störande ljudet kom från personer som inte gick i takt.

Anders

Foto: Thinkstock