Föräldrar sjunger för barn för att kunna göra annat
När föräldrar sjunger för barn är det för att signalera att det inte finns några skäl till oro. Men sången ger också föräldrar tid till annat. Samtidigt försäkrar sången barn om att föräldern inte kan börja prata med någon annan.
Att språket har en viktig evolutionär funktion är något de flesta språkvetare är överens om. Talet gav människan bland annat förmåga att ge instruktioner, att varna för faror och att förmedla information. Däremot har sångens roll i evolutionen inte haft lika självklara svar.
Vissa forskare har hävdat att sång stärker gruppidentiteten. Och en stark gruppidentitet var en fördel i en tid när främlingar och rovdjur utgjorde verkliga faror.
Nu lanserar forskare i psykologi vid Harvarduniversitetet en teori om sångens uppkomst. De hävdar att den fyller en evolutionär funktion. Genom att sjunga med en lugn och behärskad röst kan en förälder invagga ett barn i säkerhet.
Forskarna anser att detta är den mest logiska förklaringen till sångens betydelse. En förälder som flyr en fara kan inte sjunga lugnt och behärskat. Alltså blir sången för barnet ett säkert tecken på att allt är i sin ordning.
Samtidigt ger sången föräldrarna stora fördelar. Medan de sjunger kan de till exempel samla föda eller ta hand om andra barn eller personer i gruppen. Sången ger föräldrar möjlighet att göra flera saker samtidigt. Inte minst bidrar den till att hålla barnet tyst. Ett gråtande barn riskerar att locka till sig faror.
Forskarna beskriver tillvaron som en ständig kamp om uppmärksamhet. Eftersom föräldrar behöver kunna göra annat än att hålla ögonen på barnen hela tiden fungerar sången indirekt som ett sätt att lura dem. Men det är inte bara sång som kan vara vilseledande. Föräldrar kan tala med barnen – något som i regel förknippas med betydande uppmärksamhet – men ha tankarna någon helt annanstans.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Evolution and Human Behavior.
Anders
Foto: Istockphoto
När föräldrar sjunger för barn är det för att signalera att det inte finns några skäl till oro. Men sången ger också föräldrar tid till annat. Samtidigt försäkrar sången barn om att föräldern inte kan börja prata med någon annan.
Att språket har en viktig evolutionär funktion är något de flesta språkvetare är överens om. Talet gav människan bland annat förmåga att ge instruktioner, att varna för faror och att förmedla information. Däremot har sångens roll i evolutionen inte haft lika självklara svar.
Vissa forskare har hävdat att sång stärker gruppidentiteten. Och en stark gruppidentitet var en fördel i en tid när främlingar och rovdjur utgjorde verkliga faror.
Nu lanserar forskare i psykologi vid Harvarduniversitetet en teori om sångens uppkomst. De hävdar att den fyller en evolutionär funktion. Genom att sjunga med en lugn och behärskad röst kan en förälder invagga ett barn i säkerhet.
Forskarna anser att detta är den mest logiska förklaringen till sångens betydelse. En förälder som flyr en fara kan inte sjunga lugnt och behärskat. Alltså blir sången för barnet ett säkert tecken på att allt är i sin ordning.
Samtidigt ger sången föräldrarna stora fördelar. Medan de sjunger kan de till exempel samla föda eller ta hand om andra barn eller personer i gruppen. Sången ger föräldrar möjlighet att göra flera saker samtidigt. Inte minst bidrar den till att hålla barnet tyst. Ett gråtande barn riskerar att locka till sig faror.
Forskarna beskriver tillvaron som en ständig kamp om uppmärksamhet. Eftersom föräldrar behöver kunna göra annat än att hålla ögonen på barnen hela tiden fungerar sången indirekt som ett sätt att lura dem. Men det är inte bara sång som kan vara vilseledande. Föräldrar kan tala med barnen – något som i regel förknippas med betydande uppmärksamhet – men ha tankarna någon helt annanstans.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Evolution and Human Behavior.
Anders
Foto: Istockphoto
