Fler vill bevara Sveriges minoritetsspråk

Allt fler svenskar vill att de nationella minoriteternas språk ska bevaras. Men allt färre känner till något av de fem minoritetsspråken. Det visar en undersökning utförd av TNS Sifo på uppdrag Länsstyrelsen i Stockholm, Sametinget och Språkrådet.

I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, romska, samiska och jiddisch. Mest känt av minoritetsspråken är samiska, som drygt hälften av de tillfrågade i undersökningen kände till. Däremot nämnde bara var åttonde nämnde jiddisch som ett minoritetsspråk.

När samma frågor ställdes 2010 var det 71 procent som kunde nämna minst ett minoritetsspråk. I år har andelen sjunkit till 65 procent. Kännedomen om meänkieli, romska och jiddisch har ökat medan kännedomen om finska och samiska har minskat.

Trots att färre har kunskaper om minoritetsspråken är det allt fler som vill att de ska bevaras. Nu svarar hela 81 procent att det är ganska eller mycket viktigt att de nationella minoriteternas språk och kulturer får statligt stöd. För fem år sedan var det 68 procent som ansåg att stödet var ganska eller mycket viktigt.

Mest positiv är utvecklingen bland unga svenskar. I åldern 18 till 29 år är det 87 procent som anser att bevarandet är viktigt, en ökning med 23 procentenheter jämfört med den undersökning som utfördes 2010.

Christian Mattsson, tillförordnad chef för Språkrådet, säger i ett pressmeddelande att förklaringen till de positivare attityderna är att flerspråkighet ger status bland unga:

Att tala ett nationellt minoritetsspråk har fått högre status bland unga. Eftersom barn och ungdomar är den viktigaste gruppen för språkens överlevnad är resultatet glädjande.

I de olika förvaltningsområdena för minoritetsspråken är kännedomen större än i övriga landet.

Anders

Foto: Istockphoto