Fågelduett kan vara föregångare till turtagning
Har kanelgärdsmygens duetter något att säga om hur turtagning går till mellan människor? Det tror forskare vid University of Miami. Ju mer koordinerad duetten mellan en hane och en hona är, desto starkare är parets relation.
Att fågelsång kan ha varit ett av de första stegen i utvecklingen mot det mänskliga talet är i dag en uppfattning som många forskare har. Det är dock minst 300 miljoner år sedan människan och fåglarna hamnade på olika grenar i evolutionsträdet. Ett forskarlag har föreslagit att silvergibbonen, en utrotningshotad primat som lever i Indonesiens regnskogar, skulle kunna vara länken mellan de två.
Kanelgärdsmygen är en tätting som finns i Centralamerika. Arten är känd för sina duetter där hanen och honan turas om att sjunga. Ofta är övergångarna mellan dem så smidiga att det är lätt att få uppfattningen att det bara är en fågel som sjunger.
En grupp forskare vid University of Miami har i Costa Rica spelat in ett antal duetter. De har kunnat identifiera något de kallar fraser, och därefter studerat hur fåglarna reagerar på olika typer av fraser. Kanelgärdsmygen visade sig ha ett avancerat system av fraser av olika längd och intervaller. Både honan och hanen anpassade sin sång till motpartens.
Ett mönster som forskarna kunde identifiera var att honan gjorde längre pauser när hanen inte svarade på en fras. Men när det var honan som inte svarade gjorde hanen i stället kortare pauser.
En hög grad av koordination i duetterna tyder enligt forskarna på en stark relation mellan honan och hanen. I den bemärkelsen anser de att duetterna kan vara en motsvarighet och en föregångare till turtagning, alltså hur personer som samtalar turas om att ha ordet. Graden av smidighet och sömlöshet i turtagningen skulle därmed – såväl hos kanelgärdsmygen som hos människan – säga något om graden av intimitet i förhållandet. Än så länge är det dock bara en hypotes.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of avian biology.
Här kan du läsa mer om silvergibbonen.
Anders
Foto: Dominic Sherony/Wikimedia Commons
Har kanelgärdsmygens duetter något att säga om hur turtagning går till mellan människor? Det tror forskare vid University of Miami. Ju mer koordinerad duetten mellan en hane och en hona är, desto starkare är parets relation.
Att fågelsång kan ha varit ett av de första stegen i utvecklingen mot det mänskliga talet är i dag en uppfattning som många forskare har. Det är dock minst 300 miljoner år sedan människan och fåglarna hamnade på olika grenar i evolutionsträdet. Ett forskarlag har föreslagit att silvergibbonen, en utrotningshotad primat som lever i Indonesiens regnskogar, skulle kunna vara länken mellan de två.
Kanelgärdsmygen är en tätting som finns i Centralamerika. Arten är känd för sina duetter där hanen och honan turas om att sjunga. Ofta är övergångarna mellan dem så smidiga att det är lätt att få uppfattningen att det bara är en fågel som sjunger.
En grupp forskare vid University of Miami har i Costa Rica spelat in ett antal duetter. De har kunnat identifiera något de kallar fraser, och därefter studerat hur fåglarna reagerar på olika typer av fraser. Kanelgärdsmygen visade sig ha ett avancerat system av fraser av olika längd och intervaller. Både honan och hanen anpassade sin sång till motpartens.
Ett mönster som forskarna kunde identifiera var att honan gjorde längre pauser när hanen inte svarade på en fras. Men när det var honan som inte svarade gjorde hanen i stället kortare pauser.
En hög grad av koordination i duetterna tyder enligt forskarna på en stark relation mellan honan och hanen. I den bemärkelsen anser de att duetterna kan vara en motsvarighet och en föregångare till turtagning, alltså hur personer som samtalar turas om att ha ordet. Graden av smidighet och sömlöshet i turtagningen skulle därmed – såväl hos kanelgärdsmygen som hos människan – säga något om graden av intimitet i förhållandet. Än så länge är det dock bara en hypotes.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of avian biology.
Här kan du läsa mer om silvergibbonen.
Anders
Foto: Dominic Sherony/Wikimedia Commons
