Debatt: Låt modersmålen ta plats i svenska klassrum!

Ett flerspråkigt Sverige är en tillgång. Därför bör modersmålsundervisning främjas i stället för avvecklas. Det skriver Alexandra Fransson, språkstudent vid Lunds universitet.

Att de som kommer till Sverige som nyanlända ska lära sig svenska ses av de allra flesta som ett kriterium för integration. Och självklart ska skolan lära ut det språk som krävs för att klara sig och fungera i samhället. Däremot krävs mer tolerans för att det inte alls är enkelt att lära sig ett nytt språk – i synnerhet inte när man kommer från förhållanden som vi inte ens kan föreställa oss.

De senaste tio åren har över 62 000 barn kommit ensamma till Sverige, enligt statistik från Migrationsverket. De har som ensamkommande varken någon familj eller något hem i Sverige. De vet ingenting om vår kultur och – framför allt – kan de inte språket.

Till att börja med måste vi ta hand om dessa nya invånare och ge dem ett varmt bemötande och en trygg start i sitt nya land. Detta gynnar dessutom både intresset och motivationen att lära sig svenska. När eleverna sedan ska börja lära sig språket och integreras i samhället behöver vi först och främst respektera deras tidigare kunskaper och förutsättningar genom att kartlägga deras studiebakgrund. Detta innebär att både elevernas kunskaper och läridentiteter behöver undersökas för att effektivisera deras skolgång i Sverige.

Att avskaffa modersmålsundervisning – ett förslag som har förts fram av politiker från flera riksdagspartier – vore helt fel väg att gå när det kommer till integration, då forskning visar att språk gynnar varandra. Om modersmålet får utvecklas så utvecklas även det nya språket. Därför bör modersmålsundervisningen uppmuntras snarare än avvecklas.

Idén om att lägga ned modersmålsundervisning grundar sig i den rådande enspråkighetsnorm som finns i Sverige. Denna är dock alldeles för omodern, med tanke på att det finns över 200 modersmål i Sverige i dag. Normen behöver uppdateras och vi behöver i stället se till möjligheterna som flerspråkighet kan innebära. Satsning på modersmål kan leda till aktiv tvåspråkighet, som i sin tur kan leda till förbättrade relationer med andra länder.

Ett argument mot modersmålsundervisning är att den inte bör uppta tid från svenskinlärningen. Detta argument grundar sig delvis i en kostnadsfråga, men även i en rädsla att svenskan ska bli ett fulare språk, eller till och med ersättas. Denna rädsla bygger på enspråkighetsnormen, eftersom den uppstår när språkbruket bryter mot den invanda normen. Språkets förfall skulle alltså, i så fall, bero på de språkanvändare som inte anpassar sig efter den invanda normen. De som bryter mot denna norm är bland andra de som har fler än ett modersmål, eller som till och med har tillägnat sig svenska som vuxna. Dock visar forskning att språk faktiskt stöttar och främjar varandra, så detta är ett ohållbart argument.

Elever som får lära sig både svenska och utveckla sitt modersmål blir snabbare tvåspråkiga, vilket är en efterfrågad kompetens i dagens globaliserade samhälle. Vidare är det givet att svenska ska användas i klassrummet när det är svenskan som ska tränas. Men i andra fall kan eleverna faktiskt gynnas av att få tala sitt modersmål i klassrummet. Detta är speciellt viktigt inom ämnesundervisning.

Huruvida modersmålet får, eller snarare bör, användas i klassrummet ska alltså avgöras av situationen. För om eleverna tillåts diskutera en uppgift med varandra, eller förklara en lösning för en klasskamrat på modersmålet, kan detta leda till ökad förståelse och därmed högre kunskaper inom ämnet.

Ett annat argument som ofta lyfts fram till varför andra språk än svenska bör undvikas i klassrummet är att alla inte förstår vad det talas om. Skulden läggs helt enkelt ofta på språket, trots att det egentligen inte är språket i sig som är problemet, utan attityden gentemot det. Förbudet mot modersmål kan då leda till mer frustration och mindre produktivitet. Flera elever vittnar om att det finns en språklig barriär som leder till att de inte förstår vad ämnet handlar om och därför kommer efter i inlärningen. Eleverna anser heller inte att lärarna tar hänsyn till deras tidigare kunskaper, vilket är anledningen till varför kartläggning är så viktigt.

Om hänsyn tas till elevernas skolerfarenhet och modersmål kan vi skapa en effektivare och mer rättvis undervisning. Här är språket än en gång aktuellt, då elevernas modersmål är nyckeln till deras kunskaper. Genom att uttrycka sig på sina modersmål får de chansen att visa vad de egentligen redan kan, och därmed få ut mer av undervisningen i det långa loppet. Möjligheten att få tala sitt modersmål leder därmed till högre motivation och mer produktivitet.

Vi måste sluta skuldbelägga språket för problem som egentligen handlar om värdegrundsfrågor snarare än språket i sig. Argumentet att modersmål inte får användas för att inte alla förstår håller inte längre, för i så fall borde vi inte få tala svenska heller för det är inte alla som förstår det. Dock är det allmänt känt att språkinlärning gynnas av att man omges av målspråket, så självklart ska vi få tala svenska. Men återigen visar forskning att modersmålsundervisning gynnar även andraspråksinlärningen, vilket är ett starkt argument för att vi bör behålla denna undervisningsform i svenska skolor. Vi behöver dessutom sluta vara så rädda för det som är främmande och i stället se det som en möjlighet till utveckling, djupare förståelse och ännu bättre kontakt med omvärlden.

Och när det kommer till kostnadsfrågan: om du tycker det är för dyrt med modersmålsundervisning så ska du i stället se till vad språkkompetens skulle betyda för svenska företag. Om flerspråkiga personer kan anställas behövs färre mellanhänder, vilket både skulle öka effektiviteten och minska kostnaderna.

Alltså: låt modersmålen ta plats i svenska klassrum! Se flerspråkighet som en nyckel till det svenska arbetslivet och internationella kontakter. Vi måste visa mer tolerans och respekt gentemot varandra – oavsett vilket modersmål vi talar eller vilken bakgrund vi har. Sverige är ett mångkulturellt land med över 200 modersmål – vilka kan utvecklas till en fantastisk resurs om de bara får användas. Öppna ditt sinne för alla möjligheter som språkkunskaper bär med sig och låt elever dra nytta av alla sina språk!

Alexandra Fransson

är språkstudent vid Lunds universitet

Foto: Istockphoto