Debatt: Inför arabiska som språkval i svenska skolan

Ta chansen att på allvar införa arabiska som språkval i svenska skolor. Det vore en verklighetsanpassning som skulle ge Sverige stora fördelar. Det skriver Oskar Ehrnberg.

Det har aldrig funnits ett bättre tillfälle att lära sig det arabiska språket. Till följd av det avskyvärda inbördeskriget i Syrien och den allmänna instabiliteten i Mellanöstern och Nordafrika letar sig allt fler till Europa för att starta ett nytt liv. Ord kan inte betona vikten av att lära sig språket av det land man tagit sig till, varken den personliga och den samhälleliga. Men vad som ofta glöms av att ge emfas är hur viktigt språket är för att på riktigt förstå den kultur man möter, vare sig detta sker på hemmaplan eller i ett främmande land.

Visst kan du som engelsman eller amerikan flytta till Sverige och klara dig galant enbart på dina engelskkunskaper, men kan du någonsin på riktigt förstå svenskarna och vår kultur utan att ha ett starkt grepp om svenska språket? På samma sätt skulle en svensk säkerligen kunna bli mycket god vän med en grupp på besök från exempelvis Brasilien, men hen skulle förmodligen få ut mycket mer värde ur mötet med den främmande kulturen om hen lärde sig portugisiska. Om Sverige på riktigt ska kunna hantera det stadigt ökande antalet modersmålstalare av arabiska inom sina gränser gäller det alltså att vi får en bredare grund i det arabiska språket även bland oss med svenska som modersmål.

Bortsett från dina politiska åsikter och ifall du benämner det flyktingkris eller massinvandring är detta den verklighet vi ställs inför; mängden modersmålstalare av arabiska i Sverige kommer att försätta öka under den kommande tiden. I stället för att se detta som ett problem kan det göra gott att tänka på det som en möjlighet för Sverige. Det är ju trots allt mycket enklare att gå med strömmen än att försöka motarbeta den.

Mitt förslag är att i samband med det stora antalet nya arabisktalande starta upp och bygga ut undervisning i arabiska som andraspråk i svenska skolan. Genom att satsa på vuxna med åtminstone slutförd gymnasial utbildning och ge dessa expressundervisning i svenska och en kurs i läraryrket kan vi snabbt fylla positioner för arabisklärare runt om i landet. Arabiska skulle då kunna införas som språkval tillsammans med tyska, spanska och franska som i skrivande stund väljs av elever i sjätte klass (fastän det gott och väl skulle kunna flyttas fram till fyran). Inte bara skulle vi då ge elever utökade språkliga valmöjligheter och ett bredare lingvistiskt perspektiv utan också skapa ett helt nytt yrke som klippt och skuret för många nyanlända.

Somliga kan säkert se det som problematiskt att anställa lärare utan fullständig lärarutbildning eller tidigare undervisningskompetens, men med tanke på hur skrämmande låg färdighetsnivå många språkvalslärare besitter i sina undervisningsspråk i dagens skola känns det snarare som en frälsning att kunna ta in modersmålstalare på dessa poster. För språkinlärning är immersion vitalt och detta kan uppnås i större utsträckning med en person som är fullt trygg i språket.

Så förutom att en stor mängd arabisktalande bor inom Sveriges gränser, vad finns det för skäl till att lära sig arabiska? Till att börja med finns det mellan 300 och 400 miljoner modersmålstalare världen över och det är ett dessutom ett av världens snabbast växande språk. Inte nog med det är islam en snabbt växande världsreligion som fortsätter få ett ökat kulturellt inflytande på länder långt utanför Mellanöstern och Nordafrika. Arabiskan spelar en otroligt central roll inom islam, långt viktigare än latinet någonsin gjort inom kristendomen. Dessutom är arabiska en nyckel till århundraden av fascinerande och spännande kultur och förståelse för kanske ett av världens mest missförstådda folk.

Det finns emellertid en hake. Arabiskan är inte ett enat språk per se, utan är snarare en samling vitt spridda dialekter med mer eller mindre gemensam förståelse. Skillnaderna i ordförråd och uttal är ofta så stora att invånare från olika regioner har svårt att förstå varandra. Två talare av arabiska från Marocko respektive Irak skulle troligtvis inte kunna hålla en konversation om de pratade sina lokala dialekter. För att överkomma detta problem finns det tre olika alternativ som den svenska skolan skulle kunna titta på.

Levantinsk arabiska är en samling dialekter som talas i området Levanten i Mellanöstern som inkluderar bland annat Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina. Eftersom många av de i Sverige nyanlända kommer från denna region kan fokus på dessa dialekter bidra till ett snabbt och smidigt införande av arabiska som andraspråk i svenska skolan. Det hade också givit kunskap i en arabiska som talas av cirka 20–30 miljoner människor i ett av Mellanösterns nyckelområden.

Egyptisk arabiska talas som modersmål av 50–60 miljoner människor och är den dialekt som förstås av flest i arabvärlden tack vare Egyptens stora mediaexport till resten av de arabisktalande länderna. Egyptisk arabiska kan därför vara ett strategiskt och effektivt alternativ men som dessvärre kan bli svårt att införa på grund av det relativt låga antalet egyptier i Sverige.

Modern standardarabiska baseras trots sitt namn på århundraden gammal grammatik med komplicerade böjningar och kasusändelser. De flesta experter ser ytterst lite skillnad på denna standard och klassisk arabiska som är språket i Koranen och det centrala språket inom islam. Till följd av detta uppfattas detta språk som arkaiskt och gammalmodigt i arabiska öron och för många känns det onaturligt ifall de skulle behöva prata det med någon. Ändå är det det språk som används på nyheterna och i den akademiska världen och alla som är högutbildade besitter färdigheter i språket. Dessutom är det det officiella skriftspråket så för att kunna läsa svårare texter krävs kunskaper i denna variant av språket.

Frågan är alltså inte om svenska skolan borde överväga att introducera arabiska som andraspråk; att detta kan gynna Sverige och dess invånare på åtskilliga sätt står klart. Det handlar snarare om vilken/vilka variant/varianter av språket som skulle ingå i undervisningen. I många fall där verkligheten plötsligt och drastiskt förändras är det viktigt att se sina nya omständigheter som en möjlighet i stället för något att försöka motarbeta. Jag anser att ett införande av frivillig undervisning i arabiska i svensk skola är en fullkomligt rimlig anpassning efter den nya verklighet som Sverige numera är en del av.

Oskar Ehrnberg

Foto: Istockphoto