Debatt: Grammatik – ett nödvändigt gott

Nästan alla är överens om att det är viktigt och angeläget att vara hjälpligt bevandrad i de flesta av våra skolämnen, till exempel musik, religion och samhällskunskap. Det är vad samhället kräver att den svenska skolan ska utrusta oss med inför vuxenlivet. Men när det gäller grammatik är det en vanlig inställning att det är okej, ja till och med lite högstatusbetonat, att inte ens ha de mest elementära baskunskaperna. Grammatisk okunskap verkar nästan vara något att kokettera med. Det är både dumt och synd! Och det är inte coolt att inte veta skillnaden på prepositioner och pronomen. Grammatik är kul och lika viktigt som alla andra allmänbildande skolämnen.

Den allmänna attityden till grammatik har länge varit att man egentligen inte behöver lära sig någon grammatik alls. ”Jag kan använda språket korrekt, men jag har aldrig lärt mig någon grammatik”, är ett vanligt påstående. Det är lite grand som att säga ”Jag hittar till Farsta, men jag kan inte peka ut det på en karta”. De två sakerna har mycket lite med varandra att göra. Man kan klara det ena utmärkt utan att klara det andra, men det är bra i många situationer att kunna både och.

Svårt att diskutera text utan grammatik

I egenskap av språkexpert och kursledare behöver jag ibland förklara textbindning eller diskutera meningsbyggnad med uppdragsgivare eller kursdeltagare. Men det är svårt att hålla en kvalificerad dialog om språket eller texten utan att kunna använda ord som pronomen eller bisats.

Enligt min uppfattning är kunskapsluckan när det gäller grammatik en vit fläck i folkbildningen som gör att vi inte kan diskutera ett så viktigt kunskapsområde som skriftlig kommunikation, utan hänvisar till att det går bra ändå. Nej, det gör ju inte det om jag inte kan prata med dig om att meningen är svårläst för att den har så många bisatser. Eller om du inte kan förklara för din chef att everybody är ett singulart pronomen när hon ideligen gör samma misstag i alla pressmeddelanden. Grundläggande grammatikkunskaper ger diskussionen mer substans och man kan dra mer långtgående slutsatser.

Mobbat skolämne

Grammatiken är även mobbad i skolan. Nyligen berättade en vän med en dotter i mellanstadieåldern att skolan visserligen erbjuder eleverna grammatikundervisning, men eleverna uppmuntras att jobba med annat i stället. Jag får ofta höra sådana historier när jag pratar språk med folk. Ämnet har länge haft låg status, och eftersom många lärare därmed själva har fått torftig grammatikundervisning för de över attityden på sina elever: ”Det här är ett nödvändigt ont som du måste lära dig för att det står i läroplanen, men du kommer aldrig att behöva använda det.” Grammatik framställs som föråldrat och blir som en följd av det naturligtvis impopulärt.

Ge grammatiken den status den förtjänar

Det är dags för en attitydförändring när det gäller grammatik. I synnerhet i skolorna, men även i andra skikt i samhället. När man är vuxen bör man hjälpligt kunna peka ut en plats på en karta, kunna redogöra för huvuddragen i de största religionerna och kunna ta ut subjekt och predikat i en sats. Och när man går i skolan ska man få lära sig grundläggande grammatik, och man ska få göra det utan att de vuxna i omgivningen suckar över hur jobbigt det är.

Grammatikdagen förändrar attityder

Grammatikdagen är en årlig händelse som äger rum den 3 februari i år. Den är till för att vända den allmänna inställningen och försöka få barn och vuxna att inse att det är kul och användbart med grammatik. Vi hoppas att det ska bli full aktivitet i skolorna och universiteten runt om i landet och att grammatik blir en snackis i fikarummen den här dagen. Läs mer på www.grammatikdagen.se

Helena Englund Hjalmarsson

initiativtagare och arrangör till Grammatikdagen