Barn skapar färre falska minnen än vuxna

Det semantiska minnet hjälper människan att känna igen ord och memorera namn. Men det är också en process som är så automatiserad att den kan hamna snett och skapa falska minnen. Hos barn och personer som har schizofreni är processen inte lika utvecklad. Därför skapar de färre falska minnen.

Kepa Paz-Alonso, forskare vid Basque Center on Cognition Brain and Language i San Sebastian, har studerat det semantiska minnet hos vuxna med och utan diagnosen schizofreni och hos barn i åldern åtta till nio år. Han konstaterar att minnet oftast fungerar förträffligt, men att det ibland på egen hand uppfinner minnen av händelser som faktiskt aldrig inträffat.

Barn och vuxna personer med schizofreni har inte lika välutvecklad förmåga att känna igen ord och namn som vuxna utan schizofreni. Den semantiska processen är inte lika effektiv. Det gör att vuxna inte bara är bra på att känna igen ord och namn och deras betydelse. Det är också en förmåga som är avgörande för att minnas händelser.

Men den process som dagligen skapar oräkneliga korrekta minnen skapar ibland falska minnen. Kepa Paz-Alonso hävdar att den semantiska processen hos vuxna på grund av ständiga kopplingar mellan olika områden av hjärnan är så automatiserad att den närmast fungerar mekaniskt.

När information om ett efterfrågat minne saknas kan processen därför ibland fylla i detaljerna helt på egen hand med information från närliggande källor. Sådana detaljer kan till exempel handla om hur orden föll i ett samtal. Så skapas de falska minnen som gör att människor ibland omedvetet lämnar falska uppgifter exempelvis under rättegångar och polisförhör. De felaktiga detaljerna har skapats genom ett slags sammanblandning av minnen.

Denna semantiska process har både för- och nackdelar. Oftast är det en fördel eftersom minnet kan användas för att hantera ny information. Ett sådant exempel är när nya ord jämförs med ord som redan finns i minnet. Hjärnan söker aktivt efter mönster och tolkar omvärlden efter dessa. Men när det finns ett sanningskrav, som under en rättegång, kan processen hamna snett.

Genom att använda sig av magnetisk resonansteknik har Kepa Paz-Alonso kartlagt den semantiska processen. Hans slutsats är att barn och personer med schizofreni i mindre utsträckning skapar falska minnen. Eftersom processen inte är lika automatiserad blir det inte fel lika ofta. Men det innebär samtidigt att det inte heller blir rätt lika ofta – i bemärkelsen mer fullständiga minnesbilder – som hos vuxna utan schizofreni, eftersom det semantiska minnet i regel fyller i korrekta och mönsteranpassade detaljer.

Kepa Paz-Alonsos resultat har publicerats i tidskrifterna Schizophrenia Research och The Journal of International Neuropsychological Society.

Anders