Barn med koll på verb blir duktiga på att skriva
Ju säkrare ett barn är på verbböjningar i talat språk, desto vassare kommer barnet att bli på att skriva korrekt. Den slutsatsen drar kanadensiska forskare vid universitetet i Montreal. Forskarna har i en studie hittat ett samband mellan träffsäkerheten i verbböjningar och förmågan att skriva.
I testet deltog 71 barn, där 38 hade franska som sitt modersmål medan 33 talade franska men hade ett annat modersmål. Barnen var mellan sex och nio år. När de gick i första klass testades deras verbböjningar. I tvåan studerades sedan skrivförmågan bland annat genom övningar i att stava och böja rätt och att ta diktamen.
De barn som hade lätt för att böja verb hade ett år senare också lätt för att skriva – de stavade bättre och hade större förståelse för morfologi, alltså för hur språkets minsta betydelsebärande delar, morfemen, fungerar grammatiskt. Nu kunde barnen i praktiken förstå ordbildningsprinciper genom sina kunskaper om morfemens roll.
Just denna förståelse är långt ifrån färsk eller unik. Tidigare studier visar att barn långt tidigare kan identifiera verbändelser.
Förmågan att böja verb förutsäger alltså ett barns förmåga att skriva redan innan det har lärt sig att skriva. Därför anser forskarna att metoden bör användas för att så tidigt som möjligt kunna hitta och hjälpa barn som annars skulle kunna få det svårt att hänga med i skolans undervisning.
Anders
Foto: Istockphoto
Ju säkrare ett barn är på verbböjningar i talat språk, desto vassare kommer barnet att bli på att skriva korrekt. Den slutsatsen drar kanadensiska forskare vid universitetet i Montreal. Forskarna har i en studie hittat ett samband mellan träffsäkerheten i verbböjningar och förmågan att skriva.
I testet deltog 71 barn, där 38 hade franska som sitt modersmål medan 33 talade franska men hade ett annat modersmål. Barnen var mellan sex och nio år. När de gick i första klass testades deras verbböjningar. I tvåan studerades sedan skrivförmågan bland annat genom övningar i att stava och böja rätt och att ta diktamen.
De barn som hade lätt för att böja verb hade ett år senare också lätt för att skriva – de stavade bättre och hade större förståelse för morfologi, alltså för hur språkets minsta betydelsebärande delar, morfemen, fungerar grammatiskt. Nu kunde barnen i praktiken förstå ordbildningsprinciper genom sina kunskaper om morfemens roll.
Just denna förståelse är långt ifrån färsk eller unik. Tidigare studier visar att barn långt tidigare kan identifiera verbändelser.
Förmågan att böja verb förutsäger alltså ett barns förmåga att skriva redan innan det har lärt sig att skriva. Därför anser forskarna att metoden bör användas för att så tidigt som möjligt kunna hitta och hjälpa barn som annars skulle kunna få det svårt att hänga med i skolans undervisning.
Anders
Foto: Istockphoto
