Avhandling: För låg nivå i läroböcker i svenska

Den litteratur som elever på yrkesinriktade program möter i ämnet svenska är på alldeles för låg nivå. I stället för att stimulera till kritiskt tänkande ligger fokus på att eleverna lär sig färdigtuggad information. Det fastslår Katrin Lilja Waltå i en avhandling i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Samtidigt som betygskurvan i svenska skolor pekar uppåt pekar resultaten i Pisa-mätningarna nedåt. Vissa elever tycks inte ens få chansen att lära sig tillräckligt i skolan. Enligt Katrin Lilja Waltå är det många elever som tvingas använda litteratur som inte är på tillräckligt hög nivå.

I teorin ska elever på yrkesinriktade gymnasieprogram läsa minst en kurs i svenska med samma innehåll och kunskapskrav som elever på program som ger högskolebehörighet. Så fungerar det långt ifrån alltid. Undermålig litteratur kan vara en viktig del av förklaringen.

Katrin Lilja Waltå har analyserat ett tiotal läroböcker i svenska. Hon anser att de tycks skräddarsydda för obehöriga lärare. Tyngden ligger på att eleverna ska plugga in färdiga tankar. Vägen fram till dessa tankar är däremot av mindre intresse. Därför anser hon att läroböckerna inte främjar kritiskt tänkande. Konsekvensen av detta är att kurserna inte lever upp till att vara högskoleförberedande.

I stället är böckerna enligt Katrin Lilja Waltå alldeles för fokuserade på elevers förmodade intressen och näringslivets förmodade behov. Inte heller utmanar texterna elevernas föreställningar. I böcker avsedda för program där kvinnliga elever är i majoritet tar kvinnliga skribenter mer plats. I böcker avsedda för program där manliga elever är i majoritet är däremot de manliga skribenterna i klar majoritet.

Vidare är det sällan som eleverna behöver tolka innehållet. Övningsuppgifterna går ofta ut på att eleverna ska hitta faktauppgifter i texterna. Utrymmet för egna reflektioner är mycket begränsat.

Anders

Foto: Istockphoto