Särdrag hos svenskan i öst
Reflektioner om svenskan i Finland – i dag och i går, Marika Tandefeldt (red.) (Svenska litteratursällskapet i Finland)
Bild: Pixabay
Ett vidare avstånd mellan tal och skrift, en större skillnad mellan vardagligt och formellt talspråk samt en starkare ställning för dialekterna. Det är några drag som utmärker svenskan i Finland. Allt detta är i någon mån ett resultat av en tydligare språkvård och språkpolitik – vilket i sin tur är typiskt för ett språk som är modersmål för en minoritet.
Det konstaterar Olle Josephson i den här antologin som skildrar svenskan i Finland, ett mastodontverk som utkom 2015–19. Det är en berättelse om samspel och särdrag. Svenskan på Bottniska vikens östra sida nås i regel av samma förändringar som svenskan i Sverige – men ofta med viss fördröjning. Nu är till exempel uttalet dom på frammarsch även i Finland när allt fler överger de/di och dem.
Ann-Marie Ivars betraktar dialekternas förändrade ställning. Debatten kulminerade på 1990-talet när nyhetsuppläsare i Österbotten tvingades dölja sin dialekt och skolor förbjöd det lokala målet. Sedan dess har attityderna blivit mer tillåtande. Och det är bara några av alla intressanta berättelser i denna antologi.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Ett vidare avstånd mellan tal och skrift, en större skillnad mellan vardagligt och formellt talspråk samt en starkare ställning för dialekterna. Det är några drag som utmärker svenskan i Finland. Allt detta är i någon mån ett resultat av en tydligare språkvård och språkpolitik – vilket i sin tur är typiskt för ett språk som är modersmål för en minoritet.
Det konstaterar Olle Josephson i den här antologin som skildrar svenskan i Finland, ett mastodontverk som utkom 2015–19. Det är en berättelse om samspel och särdrag. Svenskan på Bottniska vikens östra sida nås i regel av samma förändringar som svenskan i Sverige – men ofta med viss fördröjning. Nu är till exempel uttalet dom på frammarsch även i Finland när allt fler överger de/di och dem.
Ann-Marie Ivars betraktar dialekternas förändrade ställning. Debatten kulminerade på 1990-talet när nyhetsuppläsare i Österbotten tvingades dölja sin dialekt och skolor förbjöd det lokala målet. Sedan dess har attityderna blivit mer tillåtande. Och det är bara några av alla intressanta berättelser i denna antologi.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
