Två språk på pappret blir ett i teorin
Språk och politik är ofta intimt sammanflätade. När jag skriver den här texten är det två veckor sedan Ryssland invaderade Ukraina. I den retoriska uppmarschen var språkfrågan central. Från ryskt håll utnyttjades debatten om ryskans ställning i Ukraina som ett skäl för ett militärt angrepp.
Den tyska filosofen Johann Gottlieb Fichte beskrev 1807 vad han såg som ett band mellan språk, folk och nation. Språket var inte bara ett verktyg för kommunikation – det återspeglade också folkets gemensamma insikter.
Vid den här tiden etablerade sig föreställningen ”ett land, ett språk, ett folk”. Denna princip, som bland annat vilar på Johann Gottlieb Fichtes resonemang, var bärande i en rad statsbildningar. När självständighetsrörelsen på Island växte sig stark i mitten på 1800-talet stod språket i centrum. Isländska var något annat än danska – och därför var islänningarna ett eget folk med rätt till ett eget land. Men där fanns ingen dansktalande minoritet som förtrycktes.
Principen är inte död. I vår tid riktas den på flera håll mot minoriteter. I länder som Ryssland, Bulgarien och Indien finns kontroversiella ambitioner om att tränga undan andra språk till förmån för ryska, bulgariska respektive hindi.
Men även i länder där flerspråkigheten har ett starkt skydd finns liknande tendenser. Nina Carlsson, statsvetare vid Södertörns högskola, visar i sin avhandling hur integrationspolitiken i både Sverige och Finland ibland utgår från en underförstådd enspråkighet – vilket missgynnar samiskan i Sverige och svenskan i Finland.
I Kina har behandlingen av minoriteter ofta varit brutal. Human rights watch rapporterade nyligen om hur skolsystemet i Tibet används för att främja kinesiskan på tibetanskans bekostnad. Den officiella hållningen om utbildning på två språk är i praktiken bara en skrivbordskonstruktion.
På sidan 44 skriver Patrick Hällzon och Ingvar Svanberg om Kinas behandling av uigurer. Precis som i Tibet moti-
veras förtrycket med argument om ekonomiska framsteg och nationell enighet. I Kinas strävan att utplåna uiguriskan hörs ekot av Johann Gottlieb Fichtes principer – men förvridna för att passa enpartistatens förment hjälpande hand.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
