Vackrast och roligast i Sverige

Över 500 förslag till roliga och vackra ortnamn kom in till Språktidningen efter uppmaningen i 6/2021. Med hjälp av en expertjury har redaktionen utsett tio kandidater i vardera kategorin – och nu kan du hjälpa oss att rösta fram de roligaste och vackraste ortnamnen i Sverige.

Det finns tydliga mönster bland förslagen. De vackra ortnamnen för ofta tankarna till natursköna miljöer, starka känslor och minnesvärda händelser. Majoriteten av de roliga ortnamnen kan kopplas till sex och olika tabun. Men där finns också kandidater som blir roliga när de uttalas på fel sätt eller som kombinerar en fascinerande historia med ett namn som sticker ut.

Att könsord får oss att fnissa är inget nytt. Därför var det knappast överraskande att flera läsare nominerade Snålkuk, ett 957 meter högt fjäll i Jokkmokks kommun. Det är fjällets form som har gett upphov till namnet. Snålkuk stupar brant mot sjön Saggat och Lilla Luleälv. I det här fallet används kuk i betydelsen ’spets’.

Mellangården är ett ortnamn som förekommer från Skåne i söder till Jämtland i norr. Svensk ordbok definierar mellangård som ’området mellan anus och könsorgan’.

Öland är känt för landskapet som präglas av alvar – kalkstensslätter där jordlagret är så tunt att inga träd växer. På Mensalvaret hittas bland annat ölandssolvända, flugblomster och vildlin. Alvar är bildat till alv, ’jordlagret närmast under matjorden’. Men alvar uttalas som allvar. I kombination med mens – ett tabu som är så starkt att Språktidningen i 4/2021 ägnade en hel artikel åt olika metaforer och omskrivningar för menstruation – är det åtskilliga läsare som fnissar.

Stjärtnäs på Färingsö i Mälaren har troligen namngivits efter en stjärtliknande formation i naturen. Frufällan i Västergötland låter kanske närmast som ett kvinnofängelse. Förleden fru syftar på den närliggande Frugården, medan fälla här har betydelsen ’skogshygge; svedjeland’. Normlösa i Mjölby kommun har inget med upplösning av normer att göra. Förleden norm kan här ha innebörden ’nordligast’ eller ’invånare i Nordhem’ medan lösa betyder ’glänta’.

Andra ortnamn blir roliga när de uttalas på fel sätt. Värsta finns på flera platser i landet. Namnet uttalas enligt samma mönster som Märsta – med långt ä och betoning på första stavelsen – men roligare blir det att i stället uttala Värsta som adjektivformen värsta.

Samhället Buslätt utanför Uddevalla kan för nöjes skull uttalas både som ”bus-lätt” och ”bu-slätt”, där några läsare tänker på en plats där besökare möts av burop medan andra föreställer sig något riktigt enkelt. Bu är dock sannolikt en äldre stavning av bod. Byn ligger dessutom på slät mark.

I andra fall är det såväl ortnamnet i sig som den bakomliggande historien som får åtskilliga att dra på mungiporna. Den lilla byn Hej i Skellefteå kommun grundades på 1830-talet av Näsbergs Grufve Bolag. Här byggde företaget bostäder åt arbetare i Näsbergsgruvorna. Det här var en tid när nya bosättningar skapades på många olika håll i Västerbotten, och det sägs att uppfinningsrikedomen hade börjat tryta. Därför namngavs fem nybyggen efter en barnramsa: Snipp, Snapp, Snorum, Hej, Basalorum.

Läsaren Stina Liljas skriver att ortnamnen förekommer i en av Sara Lidmans romaner. Själv fick hon höra historien av en jägmästare. Han berättade att namnet Hej ställde till problem under den tid då telefonväxlarna var manuella: ”Då begärde man ju ortnamn och nummer av telefonisten. När han sade Hej, så trodde telefonisterna att han bara hälsade.”

Aha heter såväl byar som vattendrag i Lappland och Norrbotten. Än så länge verkar det inte som att forskare har fått någon aha-upplevelse kopplad till namnet. En teori är att ursprunget är samiskans akka, ’gammal kvinna’. En annan tänkbar förklaring är att namnet är bildat till ave, ’vattensamling; grund och trång vik’, ett ord som förekommer i vissa norrländska dialekter.

Även flera av kandidaterna till det vackraste ortnamnet har liksom Hej anknytning till industrialiseringen. Enligt en legend ska en prinsessa eller en drottning ha tappat en guldring när hon var på väg till Ålhult, ett gods i Vimmerby kommun. När Östra Centralbanan invigdes 1902 fick det nya stationshuset namnet Gullringen efter denna berättelse. Järnvägen blev ett uppsving för bygden. Det samhälle som växte fram runt stationen kallades även det Gullringen. ”Både vackert och mytomspunnet …” skriver Madeleine Midenstrand i sin motivering.

Morgongåva är också ett ganska ungt samhälle med en liknande historia. Här restes 1873 stålverket Kung Oskarshyttan. Stålet transporterades med järnväg – och stationen fick namnet Morgongåva efter ett torp i närheten.

Det sägs att torpet i sin tur var en gåva från en brukspatron till en dräng. Brukspatronen själv skulle ha haft ett förhållande med en piga. När hon blev gravid blev han rädd att hon skulle avslöja romansen för hans hustru. Därför betalade han drängen för att gifta sig med pigan. En del i betalningen var det torp som kom att kallas Morgongåva, ett ord som används i betydelsen ’gåva från brudgum till brud efter bröllopsnatten’.

Samhället Klockrike uppstod vid en järnvägsstation i Östergötland. Ursprunget är osäkert. En teori är att det syftar på Klockarens ekeskog, som är en hednisk kult- och offerplats i området. Ortnamnet blev allmänt känt tack vare Harry Martinsons roman Vägen till Klockrike från 1948.

Juniskär började utvecklas till en by när detta fiskeläge vid Bottenhavet också fick en poststation. Efterleden skär har betydelsen ’mycket liten ö i skärgård’. Förleden tros syfta på bynamnet Juni, som i sin tur kan vara en kombination av älvnamnet Ljungan och prepositionen i.

Redan på 1500-talet började krogar skylta med kransar med blommor. En sådan krog fanns i södra Stockholm under andra halvan av 1700-talet. Denna krog använde kransar med midsommarblomster. Både krogen och ett närliggande torp kallades Midsommarkrantzen. De fick senare ge namn åt stadsdelen Midsommarkransen när Stockholm expanderade.

Flera av de läsare som har nominerat just Midsommarkransen associerar till midsommarfirande. Liknande tankar ligger bakom förslaget Kärleken, en stadsdel i Halmstad. Namnet i sig fungerar som en symbol för starka och positiva känslor. Men Gil Tarschys berättar dessutom om en tidigare busslinje, där hållplatserna närmast tycktes summera livets gång: ”På en av bussarna stod det: Kärleken Sjukhuset Begravningsplatsen. Detta väckte många leenden.”

Ett annat namn som kan föra tankarna till romantik är Läppapuss, en liten sjö i Tivedens nationalpark. I dag används puss främst i bemärkelsen ’vattenpöl’. Historiskt har ordet också använts i betydelsen ’göl; sjö’. Förledens ursprung är inte klarlagd, men det skulle kunna vara finskans leppä, ’al’.

Sunnanäng som ligger vid Siljans strand tillhörde länge grannbyn Hjortnäs. Söder om byn och dess ängsmarker byggdes gården Sunnanäng. När fler hus byggdes i området uppkom byn Sunnanäng. Även detta är ett namn som doftar naturromantik.

En annan typ av romantik finns i ortnamnen Månasken och Mörkret. Just Mörkret är ett namn som finns på olika håll i Sverige. Men byn i Älvdalens kommun är speciell. Det är nämligen den ort i landet som ligger längst från havet.

Sven-Erik Olsson har nominerat Månasken – en plats som har en namnmässig motsats i närområdet: ”Ett vackert ortnamn tycker jag är Månasken som finns i Blekinge. Men bara en halv mil därifrån ligger Mörkamåla. Det brukar heta att det är lika ljust i Mörkamåla som i Månasken.”

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.