Så svårt var kvisset om de och dem
Bara 2 procent har alla rätt på de och dem. Men Språktidningens läsare och följare i sociala medier klarar sig ändå betydligt bättre än ett slumpmässigt urval av svenska folket.
Bild: Björn Öberg
När Språktidningen gav Novus i uppdrag att undersöka förmågan att hantera de och dem i skrift svarade 63 procent att valet var enkelt. Bara 12 procent uppgav att valet var svårt. I praktiken – när vi ställde deltagarna inför sex testmeningar – var det fler som hamnade snett åtminstone ibland. På den lite lurigare testmeningen ”De/dem följde vi hem” var det endast 44 procent som korrekt svarade dem. På enklare meningar var det omkring 15 procent som inte svarade rätt.
Språktidningens läsare och följare i sociala medier klarar sig i ett de/dem-kviss betydligt bättre än det slumpmässiga urvalet av Sveriges befolkning som besvarade Novus undersökning. Det är knappast någon överraskning. Bland läsare och följare är det många som arbetar med eller har ett stort intresse för språk och därför sannolikt är vana skribenter som behärskar skriftspråksnormer bättre än genomsnittet.
I kvisset med dom sex testmeningarna från Novus undersökning och ytterligare sex meningar var det visserligen bara 2 procent som hade alla rätt. Men snittpoängen var höga 9,37 när testet gjorts av drygt 7 000 personer.
Så många gjorde rätt på de och dem:
1. Vi körde de/dem till stationen.
95 procent svarar korrekt dem.
2. Jag fick boken av de/dem.
98 procent svarar korrekt dem.
3. Nu går de/dem bästa filmerna på bio.
97 procent svarar korrekt de.
4. Vem sa det till de/dem?
98 procent svarar korrekt dem.
5. De/dem följde vi hem.
63 procent svarar korrekt dem. I Novus undersökning var det alltså 44 procent som uppgav det riktiga dem. Det här är en mening som ställer till problem även för ganska många av Språktidningens läsare. Det är dock betydligt fler som ger rätt svar.
6. Någon av de/dem borde ringa polisen.
90 procent svarar korrekt dem.
7. Barnen spelade med de/dem röda bollarna.
95 procent svarar korrekt de.
8. De/dem kom jag inte ihåg.
61 procent svarar korrekt dem. På samma sätt som ”De/dem följde vi hem” är detta en konstruktion som skapar vissa besvär.
9. Vi åt bara de/dem som jag hade bakat.
27 procent svarar korrekt dem. Kvissets inte helt oväntat svåraste fråga. Språkvården har i årtionden sagt att båda går bra i dom flesta konstruktionerna med de/dem som. Men detta är ett undantag. Här följs pronomenet av en relativsats där som syftar på objektet i som-satsen. Där rekommenderar Språkrådet i Språkrådet rekommenderar enbart dem. Det är, tycker jag personligen, inte en lyckad rekommendation. Men för den som vill skriva normenligt är det alltså dem som gäller.
10. Jag har inte gett de/dem stora krukväxterna någon näring.
93 procent svarar korrekt de.
11. Även på håll hörs de/dem väldigt väl.
84 procent svarar korrekt de.
12. Jag köpte mat åt de/dem som kom på festen.
37 procent svarar korrekt att både de och dem är rätt. Testets och kvissets slamkrypare – men där bara 11 procent svarade rätt i Novus undersökning var det alltså avsevärt fler av Språktidningens läsare som var förtrogna med språkvårdens rekommendation. Innan den kursändring som 1980 initierades av Bertil Molde – som då var chef för Svenska språknämnden – var rekommendationen objektsformen dem. Här är det 44 procent som svarar det mer konservativa dem medan 19 procent svarar de.
Hur ska då resultatet tolkas och hur står sig distinktionen de/dem? När valet gäller situationer som brukar beskrivas som enkla är det få som har problem. Men i situationer som brukar klassas som lite svårare är det ganska många som har bekymmer. Om förmågan att göra rätt på de och dem främst handlar om att behärska grunderna så står den sig väl i den här gruppen. Om förmågan däremot ska innefatta även knepigare situationer mår distinktionen sisådär.
