Så blir hjorten ett verb

Migration är en het fråga i valrörelsen. Joel Olofsson, forskare i nordiska språk vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst, har fördjupat sig i ämnet förflyttning på ett annat sätt. Han har undersökt den språkliga nivån.

Gå, åka och springa är vanliga verb när vi anger att någon rör på sig. Men Joel Olofsson visar att det går att använda helt andra verb för att ange förflyttning, trots att verben i sig inte direkt har med rörelse att göra.

– Hosta och skoja kanske man inte förknippar med förflyttning i första hand. Men om jag säger han hostade bort till apoteket eller de skojade runt på lekplatsen så får uttrycken ändå en rörelsebetydelse.

För att förstå hur detta är möjligt har Joel Olofsson zoomat ut från orden och tittat på hela konstruktionen.

– Nästan vilka verb som helst kan användas i ett förflyttningsuttryck om de kombineras med ett riktningsadverb – som bort, runt eller iväg – och en prepositionsfras, som till apoteket eller på lekplatsen.

Konstigast blir det nog när ett djur hamnar på verbplatsen: Hon hjortar iväg till affären.

– Jag är fascinerad av förhållandet mellan det vanliga och det ovanliga. Om man bakar in ett verb – som man aldrig har sett som verb förut – i en vanlig konstruktion, vad händer då?

Den erfarenhet vi har av hur språket fungerar gör att vi ändå kan tolka in betydelse, menar Joel Olofsson. Det går att hjorta, räva och leoparda iväg någonstans med hjälp av sammanhanget. Och kanske för att vi har kunnat älga ganska länge.