Konsten att översätta humor
Att gå rakt på sak som översättare är inte alltid det enklaste. Olika undertextares lösningar i Pang i bygget visar hur svårt det kan vara att översätta skämt från ett språk till ett annat.
När publiken skrattar måste undertexterna vara roliga. Men att översätta skämt från ett språk och ett kulturellt sammanhang till ett annat är inte det enklaste. Och det är här som undertextarens unika röst ibland tittar fram.
Det konstaterar Lars Jämterud, forskare vid Linköpings universitet, som i sin avhandling analyserat undertextarens röst. Utgångspunkten är olika översättningar till svenska av den brittiska tv-komedin Pang i bygget (Fawlty towers).
Enkelt uttryckt kan röst i det här sammanhanget definieras som en undertextares unika sätt att översätta och hur detta kommer till uttryck i den färdiga texten. Röst kan även involvera undertextarens personlighet och påverkas av sådant som undertextningsnormer, kollegor, riktlinjer, redaktörer och teknik. Att det blev just humor och Pang i bygget är däremot något av en tillfällighet.
– Jag blev med humor, som Lars Jämterud uttrycker saken.
En komediserie som Pang i bygget, där undertextaren ska förmedla skämt, utgör ett utmärkt material för att hitta en personlig röst. Och ett fiktivt verk ger större utrymme för översättaren att sätta en personlig prägel på undertexterna jämfört med dokumentärer eller nyhetssändningar.
Lars Jämterud har studerat hur fyra olika undertextare översatt de tolv avsnitten av Pang i bygget med utgångspunkt i publikens skratt. Serien filmades inför publik så det finns inga pålagda skratt i efterhand. Men i en intervju har John Cleese – som spelade huvudrollen Basil Fawlty och var en av manusförfattarna – berättat att skratten ibland förstärktes när avsnitten väl sändes.
– När publiken skrattar ska undertexterna vara roliga, säger Lars Jämterud.
Därför räknade han alla skratt i serien och hamnade på totalt 1 788 – varav 698 blev föremål för en undertext på svenska. Därefter analyserade han undertextarnas strategier genom att titta på skillnader mellan originalspråket engelska och översättningen till svenska. Han har bland annat undersökt om undertextarna valt att översätta, stryka eller hitta på egna skämt samt tittat på sådant som tempus, satsdelar, interpunktion och bestämd eller obestämd artikel.
Monica Scheer behärskar franska, italienska, engelska och ryska vid sidan av svenska. Hon har arbetat som undertextare på SVT och även översatt skönlitteratur. Pang i bygget och Monty Pythons flygande cirkus – även det en serie där John Cleese medverkade som skådespelare och manusförfattare – är några av de serier hon undertextat.
– Eftersom jag är så himla rolig fick jag översätta Fawlty towers, säger hon. Det var ett drömuppdrag.
Ett exempel på en ordvits i Monica Scheers tappning är en scen när Sybil, som driver hotellet tillsammans med maken Basil, blivit ill (’sjuk’).
Basil: She’s ill, Sybil. How are you? What would you like to drink?
Roger: Syb…ill?
Basil: Sybil är sjuk! Hejsan!
Roger: Är Sybil sjuk? Har hon sybilis, kanske?
Monica Scheer berättar även om en översättning från Monty Pythons flygande cirkus som hon blev väldigt nöjd med.
Muffin: All right, don’t anybody move, there’s been a murder.
Mother: A murder?
Muffin: No … no … not a murder … no what’s like a murder but begins with B?
Son: Birmingham.
Muffin: No … no … no … no … no…
Doctor: Burnley?
Muffin: Burnley – that’s right! Burnley in Lancashire. There’s been a Burnley.
Son: Burglary.
Muffin: Burglary. Yes, good man. Burglary – that’s it, of course. There’s been a burglary.
Scenen är en polisstation där inspektör Muffin arbetar, och skämtet är att namnet på orten Burnley låter som burglary (’inbrott’). För att lösa detta gick Monica Scheer igenom alla ortnamn i KAK:s bilatlas på jakt efter något som kunde passa. Till slut fastnade hon för Timrå, som låter lite som inbrott, har samma betoning och lika många stavelser.
– Jag brukar försöka hitta rätt ord, säger Monica Scheer. Det känns nästan som om det kommer uppifrån. Från gud.
Klas Danielsson började arbeta som undertextare i början av 90-talet, och har bland annat undertextat sport och nyheter på SVT.
– Men det roligaste var att texta komediserier, som Fawlty towers. Det var jobb jag nästan kunde ha gjort utan betalning, berättar han.
”Det handlar mer om formuleringarna”
Klas Danielsson har även textat samtliga 85 avsnitt av ’Allå, ’allå, ’emliga armén och andra komediserier som Simma lugnt, Larry! och Seinfeld.
– Fawlty towers var en oerhört intelligent serie, säger han. Det gjordes tolv avsnitt och allt var lysande och alla karaktärer var perfekta.
Pang i bygget innehåller inte så mycket ordvitsar, utan utmaningen låg i att få till samma grad av vansinne och dråpligheter. Klas Danielsson försökte göra rollfigurerna konsekventa så att de uttryckte sig som de skulle ha gjort om de varit svenska.
– Det handlar mer om formuleringarna, säger han.
Ett exempel är när Basil Fawlty säger ”Oh spiffing. Absolutely spiffing.” Klas Danielsson ville hitta något som låter ungefär likadant och landade i ”Förträffligt. Verkligen förträffligt.”
Men Pang i bygget är förstås inte helt fri från ordvitsar. I den första scenen i det första avsnittet ska den spansktalande kyparen Manuel servera frukost. Basil påpekar att det är för mycket smör på brickorna vilket leder till språkförbistring och Manuel tar tillfället i akt att lära Basil både ett korrekt uttal och att räkna på spanska.
– Manuel!
– Sí?
– There is too much butter on those trays.
– Qué?
– There is too much butter on those trays.
– No, no, no. Señor!
– What?
– No not on those trays. No sir – ’uno dos tres’. Uno, dos, tres.
Klas Danielsson löste detta genom att översätta ”There is too much butter on those trays” med ”Det ska vara mindre smör än du tror” – där ljudlikheten mellan än du tror och uno dos tres fick illustrera det Manuel felaktigt tolkade som ett bristfälligt uttal av spanska räkneord från Basils sida.
I en annan scen upptäcker Basil Fawlty att det finns ”pigeons in the watertank” (’duvor i vattentanken’) på taket till hotellet och ber Manuel att ta bort dem. Men Manuel, med sin rudimentära engelska, uppfattar det som ”pigs in the watertank” och håller på att skratta ihjäl sig vid tanken på att grisar skulle ha flugit upp på taket.
Där gällde det för Klas Danielsson att hitta en fågel vars namn låter ungefär som ordet gris, och i hans tolkning blev det grisslor som hittades i vattentanken.
– Jag blev löjligt upprymd av berömmet, säger han om att hans översättning på nätet rosades för sin uppfinningsrikedom.
”Jag är lite av en ordvitsare själv”
I ’Allå, ’allå, ’emliga armén fick han bland annat tampas med den brittiske agenten Crabtree som utan att kunna franska jobbade under täckmantel som fransk polisman. Det gav Klas Danielsson möjlighet att leka med ord och fraser som ”stå på pass/i piss” eller ”lampskärmar” i stället för ”fallskärmar”.
– Jag är lite av en ordvitsare själv, medger Klas Danielsson. Ibland kommer de direkt. Och ibland gör jag dem bättre själv än i originalet.
Men ingen kan lyckas jämt, och en gång gick Klas Danielsson bet. En av rollfigurerna, som är född i den franska staden Nancy, spelar i ett avsnitt sin fiktive tvillingbror och säger: ”Yes, we were born in Nancy, they called us the Nancy boys.” Nancy boy är en äldre, nedsättande benämning av ’homosexuell man’ i engelskan. Eftersom det inte finns något motsvarande uttryck i svenskan satte det stopp för en översättning av skämtet.
Undertextarnas röster som Lars Jämterud identifierade var ofta mer lågmälda och svårfångade än skönlitterära översättares röster. En undertextare har till exempel inte har lika stor frihet i översättningen, bland annat för att tittarna har direkt tillgång till vad som sägs på originalspråket och för att det finns begränsningar i tid och utrymme.
Några särdrag han tittat på är undertextningsnormer, interpunktion, kondensering, alltså hur mycket som texten förkortas, samt förhållningssätt till humor.
Den första översättningen som gjordes på 1970-talet undertextade på ett modernt sätt och i enlighet med normer som blev etablerade långt senare. Där används även ovanligt många utropstecken – något som enligt Lars Jämterud kan sägas vara såväl ett tecken på en utpräglad röst som att översättaren framstår som erfaren och säker.
– Kanske understryker utropstecknen humor? De kan också vara en personlig grej eller en tidsmarkör.
Det här är Fawlty towers
Fawlty towers, som på svenska fick titeln Pang i bygget, är en brittisk komediserie i två säsonger som spelades in 1975 och 1979. Serien består av tolv avsnitt och den började visas i Sverige 1976. Efterzsom det under 1990-talet gjordes tre nyöversättningar av serien kunde Lars Jämterud jämföra olika versioner av undertexter.
Fawlty towers är också namnet på hotellet i den brittiska kuststaden Torquay där serien utspelar sig. Hotellet ägs av det gifta paret Basil och Sybil Fawlty, och där jobbar även servitrisen Polly och den spanske kyparen Manuel. John Cleese skrev manus till serien tillsammans med Connie Booth som även spelade rollen som Polly.
Ingmari Bergquist är undertextare och frilansjournalist.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
När publiken skrattar måste undertexterna vara roliga. Men att översätta skämt från ett språk och ett kulturellt sammanhang till ett annat är inte det enklaste. Och det är här som undertextarens unika röst ibland tittar fram.
Det konstaterar Lars Jämterud, forskare vid Linköpings universitet, som i sin avhandling analyserat undertextarens röst. Utgångspunkten är olika översättningar till svenska av den brittiska tv-komedin Pang i bygget (Fawlty towers).
Enkelt uttryckt kan röst i det här sammanhanget definieras som en undertextares unika sätt att översätta och hur detta kommer till uttryck i den färdiga texten. Röst kan även involvera undertextarens personlighet och påverkas av sådant som undertextningsnormer, kollegor, riktlinjer, redaktörer och teknik. Att det blev just humor och Pang i bygget är däremot något av en tillfällighet.
– Jag blev med humor, som Lars Jämterud uttrycker saken.
En komediserie som Pang i bygget, där undertextaren ska förmedla skämt, utgör ett utmärkt material för att hitta en personlig röst. Och ett fiktivt verk ger större utrymme för översättaren att sätta en personlig prägel på undertexterna jämfört med dokumentärer eller nyhetssändningar.
Lars Jämterud har studerat hur fyra olika undertextare översatt de tolv avsnitten av Pang i bygget med utgångspunkt i publikens skratt. Serien filmades inför publik så det finns inga pålagda skratt i efterhand. Men i en intervju har John Cleese – som spelade huvudrollen Basil Fawlty och var en av manusförfattarna – berättat att skratten ibland förstärktes när avsnitten väl sändes.
– När publiken skrattar ska undertexterna vara roliga, säger Lars Jämterud.
Därför räknade han alla skratt i serien och hamnade på totalt 1 788 – varav 698 blev föremål för en undertext på svenska. Därefter analyserade han undertextarnas strategier genom att titta på skillnader mellan originalspråket engelska och översättningen till svenska. Han har bland annat undersökt om undertextarna valt att översätta, stryka eller hitta på egna skämt samt tittat på sådant som tempus, satsdelar, interpunktion och bestämd eller obestämd artikel.
Monica Scheer behärskar franska, italienska, engelska och ryska vid sidan av svenska. Hon har arbetat som undertextare på SVT och även översatt skönlitteratur. Pang i bygget och Monty Pythons flygande cirkus – även det en serie där John Cleese medverkade som skådespelare och manusförfattare – är några av de serier hon undertextat.
– Eftersom jag är så himla rolig fick jag översätta Fawlty towers, säger hon. Det var ett drömuppdrag.
Ett exempel på en ordvits i Monica Scheers tappning är en scen när Sybil, som driver hotellet tillsammans med maken Basil, blivit ill (’sjuk’).
Basil: She’s ill, Sybil. How are you? What would you like to drink?
Roger: Syb…ill?
Basil: Sybil är sjuk! Hejsan!
Roger: Är Sybil sjuk? Har hon sybilis, kanske?
Monica Scheer berättar även om en översättning från Monty Pythons flygande cirkus som hon blev väldigt nöjd med.
Muffin: All right, don’t anybody move, there’s been a murder.
Mother: A murder?
Muffin: No … no … not a murder … no what’s like a murder but begins with B?
Son: Birmingham.
Muffin: No … no … no … no … no…
Doctor: Burnley?
Muffin: Burnley – that’s right! Burnley in Lancashire. There’s been a Burnley.
Son: Burglary.
Muffin: Burglary. Yes, good man. Burglary – that’s it, of course. There’s been a burglary.
Scenen är en polisstation där inspektör Muffin arbetar, och skämtet är att namnet på orten Burnley låter som burglary (’inbrott’). För att lösa detta gick Monica Scheer igenom alla ortnamn i KAK:s bilatlas på jakt efter något som kunde passa. Till slut fastnade hon för Timrå, som låter lite som inbrott, har samma betoning och lika många stavelser.
– Jag brukar försöka hitta rätt ord, säger Monica Scheer. Det känns nästan som om det kommer uppifrån. Från gud.
Klas Danielsson började arbeta som undertextare i början av 90-talet, och har bland annat undertextat sport och nyheter på SVT.
– Men det roligaste var att texta komediserier, som Fawlty towers. Det var jobb jag nästan kunde ha gjort utan betalning, berättar han.
”Det handlar mer om formuleringarna”
Klas Danielsson har även textat samtliga 85 avsnitt av ’Allå, ’allå, ’emliga armén och andra komediserier som Simma lugnt, Larry! och Seinfeld.
– Fawlty towers var en oerhört intelligent serie, säger han. Det gjordes tolv avsnitt och allt var lysande och alla karaktärer var perfekta.
Pang i bygget innehåller inte så mycket ordvitsar, utan utmaningen låg i att få till samma grad av vansinne och dråpligheter. Klas Danielsson försökte göra rollfigurerna konsekventa så att de uttryckte sig som de skulle ha gjort om de varit svenska.
– Det handlar mer om formuleringarna, säger han.
Ett exempel är när Basil Fawlty säger ”Oh spiffing. Absolutely spiffing.” Klas Danielsson ville hitta något som låter ungefär likadant och landade i ”Förträffligt. Verkligen förträffligt.”
Men Pang i bygget är förstås inte helt fri från ordvitsar. I den första scenen i det första avsnittet ska den spansktalande kyparen Manuel servera frukost. Basil påpekar att det är för mycket smör på brickorna vilket leder till språkförbistring och Manuel tar tillfället i akt att lära Basil både ett korrekt uttal och att räkna på spanska.
– Manuel!
– Sí?
– There is too much butter on those trays.
– Qué?
– There is too much butter on those trays.
– No, no, no. Señor!
– What?
– No not on those trays. No sir – ’uno dos tres’. Uno, dos, tres.
Klas Danielsson löste detta genom att översätta ”There is too much butter on those trays” med ”Det ska vara mindre smör än du tror” – där ljudlikheten mellan än du tror och uno dos tres fick illustrera det Manuel felaktigt tolkade som ett bristfälligt uttal av spanska räkneord från Basils sida.
I en annan scen upptäcker Basil Fawlty att det finns ”pigeons in the watertank” (’duvor i vattentanken’) på taket till hotellet och ber Manuel att ta bort dem. Men Manuel, med sin rudimentära engelska, uppfattar det som ”pigs in the watertank” och håller på att skratta ihjäl sig vid tanken på att grisar skulle ha flugit upp på taket.
Där gällde det för Klas Danielsson att hitta en fågel vars namn låter ungefär som ordet gris, och i hans tolkning blev det grisslor som hittades i vattentanken.
– Jag blev löjligt upprymd av berömmet, säger han om att hans översättning på nätet rosades för sin uppfinningsrikedom.
”Jag är lite av en ordvitsare själv”
I ’Allå, ’allå, ’emliga armén fick han bland annat tampas med den brittiske agenten Crabtree som utan att kunna franska jobbade under täckmantel som fransk polisman. Det gav Klas Danielsson möjlighet att leka med ord och fraser som ”stå på pass/i piss” eller ”lampskärmar” i stället för ”fallskärmar”.
– Jag är lite av en ordvitsare själv, medger Klas Danielsson. Ibland kommer de direkt. Och ibland gör jag dem bättre själv än i originalet.
Men ingen kan lyckas jämt, och en gång gick Klas Danielsson bet. En av rollfigurerna, som är född i den franska staden Nancy, spelar i ett avsnitt sin fiktive tvillingbror och säger: ”Yes, we were born in Nancy, they called us the Nancy boys.” Nancy boy är en äldre, nedsättande benämning av ’homosexuell man’ i engelskan. Eftersom det inte finns något motsvarande uttryck i svenskan satte det stopp för en översättning av skämtet.
Undertextarnas röster som Lars Jämterud identifierade var ofta mer lågmälda och svårfångade än skönlitterära översättares röster. En undertextare har till exempel inte har lika stor frihet i översättningen, bland annat för att tittarna har direkt tillgång till vad som sägs på originalspråket och för att det finns begränsningar i tid och utrymme.
Några särdrag han tittat på är undertextningsnormer, interpunktion, kondensering, alltså hur mycket som texten förkortas, samt förhållningssätt till humor.
Den första översättningen som gjordes på 1970-talet undertextade på ett modernt sätt och i enlighet med normer som blev etablerade långt senare. Där används även ovanligt många utropstecken – något som enligt Lars Jämterud kan sägas vara såväl ett tecken på en utpräglad röst som att översättaren framstår som erfaren och säker.
– Kanske understryker utropstecknen humor? De kan också vara en personlig grej eller en tidsmarkör.
Det här är Fawlty towers
Fawlty towers, som på svenska fick titeln Pang i bygget, är en brittisk komediserie i två säsonger som spelades in 1975 och 1979. Serien består av tolv avsnitt och den började visas i Sverige 1976. Efterzsom det under 1990-talet gjordes tre nyöversättningar av serien kunde Lars Jämterud jämföra olika versioner av undertexter.
Fawlty towers är också namnet på hotellet i den brittiska kuststaden Torquay där serien utspelar sig. Hotellet ägs av det gifta paret Basil och Sybil Fawlty, och där jobbar även servitrisen Polly och den spanske kyparen Manuel. John Cleese skrev manus till serien tillsammans med Connie Booth som även spelade rollen som Polly.
Ingmari Bergquist är undertextare och frilansjournalist.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
