Fler ser kvinnor med nya former
Valet av ord påverkar synen på vilka som ingår i en viss grupp.
Bild: Istockphoto
När det handlar om stora grupper av människor används i regel maskulina pluralformer i franskan. Men när sådana former ersätts av dubbelformer som les étudiantes et les étudiants (’de kvinnliga och de manliga studenterna; studentskorna och studenterna’) eller les étudiant·es – som visar att även kvinnor ingår – är det också fler som uppfattar att både män och kvinnor finns i grupperna. När maskulina pluraler används är det däremot många som föreställer sig att det rör sig om enbart män.
Julia Tibblin, nybliven doktor i franska vid Lunds universitet, har i sin avhandling undersökt reaktioner på könsinkluderande språk. Ett sådant grepp är att skriva étudiant·es och att dra ihop den maskulina och den feminina formen i ett ord med en eller två punkter mellan ändelserna. Men det skrivsättet har kritiserats för att vara svårläsligt. Debatten har dessutom varit hätsk och i Frankrike har skrivsättet till och med förbjudits i vissa sammanhang.
Det tar också något längre tid att läsa étudiant·es än exempelvis étudiants. Det konstaterar Julia Tibblin efter att ha kartlagt läshastigheten med hjälp av ögonrörelsemätning. Men skillnaderna är små och verkar minska med tiden.
Läsningen har även en ideologisk dimension. Formen med en punkt tolkar många som vänsterfeministisk. Men personer som är positiva till könsinkluderande former stannar inte upp i läsningen på samma sätt som deltagare som är motståndare till det här språkbruket.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
När det handlar om stora grupper av människor används i regel maskulina pluralformer i franskan. Men när sådana former ersätts av dubbelformer som les étudiantes et les étudiants (’de kvinnliga och de manliga studenterna; studentskorna och studenterna’) eller les étudiant·es – som visar att även kvinnor ingår – är det också fler som uppfattar att både män och kvinnor finns i grupperna. När maskulina pluraler används är det däremot många som föreställer sig att det rör sig om enbart män.
Julia Tibblin, nybliven doktor i franska vid Lunds universitet, har i sin avhandling undersökt reaktioner på könsinkluderande språk. Ett sådant grepp är att skriva étudiant·es och att dra ihop den maskulina och den feminina formen i ett ord med en eller två punkter mellan ändelserna. Men det skrivsättet har kritiserats för att vara svårläsligt. Debatten har dessutom varit hätsk och i Frankrike har skrivsättet till och med förbjudits i vissa sammanhang.
Det tar också något längre tid att läsa étudiant·es än exempelvis étudiants. Det konstaterar Julia Tibblin efter att ha kartlagt läshastigheten med hjälp av ögonrörelsemätning. Men skillnaderna är små och verkar minska med tiden.
Läsningen har även en ideologisk dimension. Formen med en punkt tolkar många som vänsterfeministisk. Men personer som är positiva till könsinkluderande former stannar inte upp i läsningen på samma sätt som deltagare som är motståndare till det här språkbruket.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
