”Även i väst reglerades språket”

Den 3 oktober 2020 firade Tyskland att det har gått 30 år sedan de båda tyska staterna enades. Fast Wiedervereinigung, ’återförening’, är ett omtvistat begrepp, skriver Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet. I boken Den beväpnade freden – språk och politik i det delade Tyskland tar hon bland annat upp hur språket användes som ideologiskt verktyg.

– Språkregleringen – och de repressalier man fick om man bröt mot reglerna – var förstås värre i diktaturen DDR. Men även i den liberala demokratin i väst reglerades språket. Landsförkortningen BRD var exempelvis inte tillåten, eftersom användningen antydde att DDR och BRD var likställda som nationer, säger Charlotta Seiler Brylla.

I ett kapitel följer hon den totalitära tyskans historia från Hitlertiden via DDR till dagens högerpopulister.

– I dag ser vi två oroväckande tendenser. För det första så luckras tabut upp när det gäller nazistiskt språkbruk. Begrepp som har varit otänkbara sedan 1945 har börjat användas igen. För det andra knycker Alternative für Deutschland och andra högerpopulister uttryck från den fredliga revolutionen i DDR och använder dem på nya sätt. Uttrycket Wir sind das Volk, ’Vi är folket’, är ett exempel. Det användes vid de fredliga demonstrationerna i DDR under 1989 för att göra uppror mot förtrycket i ”folkdemokratin” DDR. Nu används det för att tala om ”det tyska folket”, och på så sätt utestänga invandrare och flyktingar. Begreppet får en etnisk dimension och förvanskar historien.