Isländskt teckenspråk riskerar att dö ut

Text:

Våren 2011 fick Island en språklag där teckenspråket fick samma status som isländska. Fyra år senare har inte mycket hänt. Om inte staten tar sitt ansvar riskerar teckenspråket att dö ut. Det skriver teckenspråksnämnden Málnefnd um íslenskt táknmál i en rapport.

Samtidigt som isländska officiellt blev huvudspråk på Island fick teckenspråket samma status. Beslutet innebar att staten fick ansvar för att vårda och utveckla isländskt teckenspråk. Talare fick också rätt att använda teckenspråk vid myndighetskontakter.

Nämnden anser dock att staten inte på något sätt tagit det ansvar som lagen kräver. Det utbildas inga teckenspråkslärare och det ges inte ut några läroböcker. Inte heller finns det något levande språksamhälle för teckenspråkstalare.

I rapporten skriver nämnden att de politiska ambitionerna visserligen ofta varit goda, men välviljan har inte sällan hamnat snett. Ett sådant beslut var stängningen av Vesturhlíðaskóli i Reykjavík 2002, en skola som samlade teckenspråkstalande barn från hela landet.

Efter nedläggningen har teckenspråkstalande barn spridits ut i klasser över hela landet. Tanken var att det inte skulle göras någon åtskillnad mellan teckenspråkstalande och isländsktalande. Syftet var gott, skriver nämnden, men i praktiken har beslutet visat sig ödesdigert. Bara på Hlíðaskóli i Reykjavík finns i dag något som närmar sig ett levande språksamhälle för teckenspråkstalare.

På Hlíðaskóli döms undervisningen ut som undermålig. Och i resten av landets skolor beskrivs den i rapporten som i princip obefintlig.

Utan undervisning och fungerande språksamhällen finns det enligt nämnden en stor risk för att många teckenspråkstalare går ut skolan utan tillräckliga kunskaper. Situationen är i dag så allvarlig att det isländska teckenspråket är akut hotat. Därför måste staten ta sitt ansvar och satsa på läromedel och utbildning av teckenspråkslärare.

Anders

Foto: Istockphoto