Veckans nyord: karnism

När Findus proppade mikrolasagnen full av hästkött i stället för nötkött sparkade många konsumenter bakut. Och när Erik Haag i tv-programmet Landet Brunsås skulle äta grillat marsvin hos en svensk familj blev reaktionerna så häftiga att inslaget klipptes bort redan före sändning. Men hur kommer det sig att grisar, kycklingar, får, kor och andra djur betraktas som mat medan grillad golden retriever och halstrad skogskatt inte gör det?

I olika kulturer är det accepterat att äta olika djur. Den ko som i Sverige med självklarhet mals ner till en hamburgare behandlas inte på samma sätt i Indien. I Kina föds hundar upp för att ätas, medan de i Sverige redan som valpar kan betinga ett femsiffrigt pris och där stamtavlan inte används för att avgöra om hunden är närproducerad utan för att ge inträde i en rasklubb.

Det här fenomenet kan kallas karnism, ett begrepp myntat av den amerikanska psykologen Melanie Joy. I boken Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor tittar hon närmare på de faktorer som gör att vissa djur anses vara ätbara och andra inte. Hon anser att människan använder sig av starka försvarsmekanismer för att äta djur som hade kunnat fungera som husdjur. Försvarsmekanismerna är enligt Melanie Joy nödvändiga för att kunna bortse från djurens lidande inom köttindustrin.

Karnism är det tankesätt som ligger bakom valet av djur för köttkonsumtion. Karnismen genomsyrar enligt Melanie Joy samhället och dikterar genom lagar och normer vilka djur som får ätas. Karnismens innehåll varierar därför mellan kulturer. Gemensamma är dock de försvarsmekanismer som gör att människan kan se på djur som föda.

Ordet karnism har nu letat sig in i svenskan. Dagens Nyheter berättar om utgivningen av Melanie Joys bok på svenska och tar samtidigt upp ordets ursprung:

Begreppet ”karnism”, som hon lanserat, har sitt ursprung i det latinska ordet för kött. Enligt henne uppfostras vi till köttätare. Normen skapas och upprätthålls av djurindustrin, olika samhällsinstitutioner och inte minst av medierna.

I en recension i Helsingborgs Dagblad diskuterar Jenny Maria Nilsson ordet karnism:

Joy är förblindad av sin egen nya ism; det finns inget annat än karnism, inget rimligt nyttjande av djur. Kanske är det sant, men det medför att hon inte bemöter uppenbara anledningar till de omständigheter hon vill kritisera. Vem klandrar en svältande person för att hen äter kött? Vår art, liksom andra, äter det vi får tag på, det är en resursfråga.

Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att förra årets hästlasagnehärva avslöjade den karnism som genomsyrar samhället:

På samma sätt som feminister började omnämna patriarkatet som en osynlig samhällsstruktur, har Melanie Joy myntat begreppet karnism (från det latinska ordet för kött). Karnism beskriver den osynliga struktur och ideologi som ligger bakom valet att äta kött från vissa djurslag som nötdjur, grisar, kycklingar och fiskar.

Än så länge används karnism framför allt inom djurrättskretsar.

Anders

Foto: Istockphoto