Veckans nyord: hen-toalett
En toalett för personer som inte identifierar sig som han eller hon kan kallas hen-toalett. Bland förespråkarna för könsneutrala toaletter finns Rädda barnens ungdomsförbund, som motiverar ställningstagandet med att de innebär ”inkludering av transpersoner” och att de motverkar ”godtycklig och onödig uppdelning efter kön i samhället”. Nyligen försåg medlemmar toaletter i sex svenska städer med könsneutrala skyltar.
En debattartikel i Svenska Dagbladet för två år sedan blev startskottet för ett dramatiskt uppsving för pronomenet hen. Sedan dess har en mängd substantiv bildats till hen, som hen-omklädningsrum, hen-vän och hen-person.
Reaktionerna på aktionen från Rädda barnens ungdomsförbund har dock varit blandade. I en krönika i Eskilstuna-Kuriren skriver Eva Burman om hur det gick när könsneutrala toaletter infördes på redaktionen:
Rädda Barnen vill införa hen-toaletter för att upplösa den traditionella normen av kön. Det finns i dag människor som inte identifierar sig som kvinna respektive man och därför inte vågar gå på toan. Och tanken är vällovlig. Vi ska vara ett samhälle öppet för alla. Kön är ganska oviktigt i aspekten toaletter. Men, jag säger men, då måste MÄN lära sig att sitta. För det är ett argument som inte går att bortse ifrån. Jag förstår inte varför det ska sprejas urin över toastol och golv. Det luktar inte tårta kan jag meddela.
Hen-toaletter debatterades redan för ett år sedan. Startskottet var ett inlägg på Isabella ”Blondinbella” Löwengrips blogg där hon ifrågasatte beslutet att införa hen-omklädningsrum på Södra Latin i Stockholm:
Hur långt ska vi dra det? Ska vi lägga till en toalett också på offentliga platser för de som inte är en man eller en kvinna? En egen hen-toalett? Ska vi hitta på ett till yrke också för de som inte känner att de kan gå till en gynekolog eller urolog för att man är något där i mellan? Ska vi göra en hen-avdelning i klädbutikerna så att ingen blir kränkt över att det bara finns manliga och kvinnliga kläder?
I Expressen tog Henrik Torehammar upp frågan om hen-toaletter i en debattartikel om utvecklingen av hbtq-rättigheter:
Fragmentiseringen ökar när stora symbolfrågor som kunde ena heterogena allianser vunnits. Särskilt med tanke på att de symbolfrågor som vunnits - som rätten till att bilda familj, i grunden är rätt konservativa och självuppoffrande, och inte alls de utlevande normer som sexualrevolutionärer hoppats på. När rika moderatbögar fått rätt att adoptera barn, hur sugna kommer de vara på att kämpa för queeraktivisters hentoaletter?
Anders
