Fira semikolonets dag!

Text:

Den 6 februari för 499 år sedan tog den italienske formgivaren och typografen Aldo Manuzio sitt sista andetag. Men redan år 1494 introducerade han semikolon, skiljetecknet som givit åtskilliga språkvårdare och korrekturläsare gråa hår. Och i dag firas semikolonets dag!

Semikolon är ett skiljetecken som med åren har fått något av snobbstämpel. Många tidningar väljer att inte alls använda semikolon – dels för att det ofta blir fel, dels för att det anses kunna störa läsningen ett ögonblick.

Egentligen är det inte så knepigt att använda semikolon på rätt sätt. Den vanligaste användningen är för att understryka sambandet mellan satser som hade kunnat avskiljas med punkt: De köpte mjukglass i kiosken; alla utom Karl och Karin tyckte att den var god.

Semikolon passar alltså när punkt känns för starkt och komma för svagt. Det gör semikolon till ett praktiskt verktyg för att undvika så kallad satsradning, där två eller flera huvudsatser staplas på varandra. I det här exemplet hade semikolon varit ett bättre val än komma: Karl tyckte bättre om isglass, Karin var mer förtjust i kulglass.

Semikolon kan också användas för att avskilja grupper från varandra i uppräkningar: I glasskiosken fanns en mängd olika varor: dagstidningar och tidskrifter; tobak, frimärken och lotter; glass, godis och läsk.

Trots att semikolon 520 år efter introduktionen är ett av de mer sällsynta skiljetecknen har det också många vänner. Hela 23 procent av Språktidningens läsare har semikolon som sitt favoritskiljetecken.

Anders